Förtrycket
När man granskar hur djuren behandlas inom den svenska djurindustrin är det svårt att inte beskriva det som förtryck. Men eftersom vi är så vana att vid att vi har rätt att använda djur för deras kött samt mjölk och ägg så reagerar vi ofta inte så starkt inför det. Ta till exempel Playmobil-leksaken ”kalvbox”. På leksaksbutikens hemsida står det i beskrivningen: ”Den söta lilla kalven står och myser i sin box.” Leksaken är lik den verkliga kalvbox många mjölkbönder använder sig av idag, men ofta är det ytterligare en till kalv i en box av denna storlek. Det är ändå svårt att förstå hur en kalv, som tvingas stå inlåst i denna box vecka efter vecka efter att vid födseln blivit tagen från sin mamma, kan ”mysa”. Vi kanske är så vana vid att kor, grisar, kycklingar och höns blir behandlade på ett grymt sätt att vi tycker att det är okej, eftersom det är så ”normalt”? Ett etiskt test som man kan göra för att pröva vad man tycker om behandlingen inom djurindustrin är att sätta in ens eget (eller andras) husdjur eller varför inte ett mänskligt småbarn i någon av situationerna nedan och sedan bedöma om behandlingen känns okej. Om svaret är nej, kanske vi inte heller borde utsätta andra arter för detta?
All information som ges nedan om hur olika djurarter behandlas gäller förhållande i Sverige i nutid. Informationen nedan är framför allt hämtad från organisationen Djurens Rätt.
När man granskar hur djuren behandlas inom den svenska djurindustrin är det svårt att inte beskriva det som förtryck. Men eftersom vi är så vana att vid att vi har rätt att använda djur för deras kött samt mjölk och ägg så reagerar vi ofta inte så starkt inför det. Ta till exempel Playmobil-leksaken ”kalvbox”. På leksaksbutikens hemsida står det i beskrivningen: ”Den söta lilla kalven står och myser i sin box.” Leksaken är lik den verkliga kalvbox många mjölkbönder använder sig av idag, men ofta är det ytterligare en till kalv i en box av denna storlek. Det är ändå svårt att förstå hur en kalv, som tvingas stå inlåst i denna box vecka efter vecka efter att vid födseln blivit tagen från sin mamma, kan ”mysa”. Vi kanske är så vana vid att kor, grisar, kycklingar och höns blir behandlade på ett grymt sätt att vi tycker att det är okej, eftersom det är så ”normalt”? Ett etiskt test som man kan göra för att pröva vad man tycker om behandlingen inom djurindustrin är att sätta in ens eget (eller andras) husdjur eller varför inte ett mänskligt småbarn i någon av situationerna nedan och sedan bedöma om behandlingen känns okej. Om svaret är nej, kanske vi inte heller borde utsätta andra arter för detta?
All information som ges nedan om hur olika djurarter behandlas gäller förhållande i Sverige i nutid. Informationen nedan är framför allt hämtad från organisationen Djurens Rätt.
Fiskar
Det är numera välkänt att fiskar kan känna smärta och lida. Ändå behandlas fiskar ofta som om de var känslolösa ting. Det råder inga tvivel om att när en krok tränger in i munnen eller svalget så är det plågsamt även för en fisk. Fångst med nät, trål och andra fångstmetoder skadar också fiskarna och kan innebära en mycket utdragen död. Eftersom fiskarna är vilda djur omfattas de inte av djurskyddslagen och de krav som gäller för andra djur vid slakt och avlivning. Det vanligaste sättet som fiskar dödas på av människor är förmodligen genom kvävning. Detta är mycket plågsamt för fiskarna och tar flera minuter, för vissa arter betydligt längre tid.
Miljarder fiskar fångas varje år från det vilda i svenska vatten. Förutom de fiskar som fångas i haven blir så kallade fiskodlingar allt vanligare, där fiskar föds upp i dammar eller burar i havet. Omkring hälften av allt fiskkött kommer numera från sådana "odlade" fiskar. En orsak till att detta blir vanligare är att haven blir allt mer utfiskade. Men de flesta fiskar som föds upp i odlingar får foder som är gjort av viltfångade fiskar. Därför går det åt stora mängder viltfångade fiskar då fiskar föds upp i så kallade fiskodlingar.
I Sverige fångas varje år omkring 19 miljarder (!) fiskar från hav och sjöar. Av dessa används ungefär 14 miljarder till foder åt andra djur.
Det är numera välkänt att fiskar kan känna smärta och lida. Ändå behandlas fiskar ofta som om de var känslolösa ting. Det råder inga tvivel om att när en krok tränger in i munnen eller svalget så är det plågsamt även för en fisk. Fångst med nät, trål och andra fångstmetoder skadar också fiskarna och kan innebära en mycket utdragen död. Eftersom fiskarna är vilda djur omfattas de inte av djurskyddslagen och de krav som gäller för andra djur vid slakt och avlivning. Det vanligaste sättet som fiskar dödas på av människor är förmodligen genom kvävning. Detta är mycket plågsamt för fiskarna och tar flera minuter, för vissa arter betydligt längre tid.
Miljarder fiskar fångas varje år från det vilda i svenska vatten. Förutom de fiskar som fångas i haven blir så kallade fiskodlingar allt vanligare, där fiskar föds upp i dammar eller burar i havet. Omkring hälften av allt fiskkött kommer numera från sådana "odlade" fiskar. En orsak till att detta blir vanligare är att haven blir allt mer utfiskade. Men de flesta fiskar som föds upp i odlingar får foder som är gjort av viltfångade fiskar. Därför går det åt stora mängder viltfångade fiskar då fiskar föds upp i så kallade fiskodlingar.
I Sverige fångas varje år omkring 19 miljarder (!) fiskar från hav och sjöar. Av dessa används ungefär 14 miljarder till foder åt andra djur.
Kycklingar hos företaget Bjärefågel
Kycklingar
Kycklingarna kläcks i maskiner och får aldrig träffa sin mamma. De hålls inomhus i stallar som rymmer tiotusentals individer. I Sverige får de uppfödare som är medlemmar i Svensk Fågel ha högst "36 kilo kycklingar per kvadratmeter", eller som mest 25 kycklingar per kvadratmeter. Många kycklingar får benproblem orsakade bland annat av den tillväxtinriktade aveln. De växer så snabbt att de får ont. Enligt svenska studier har runt 15 procent av kycklingarna försämrad rörelseförmåga. Det motsvarar 10 miljoner kycklingar varje år som har svårt att gå - och mycket ont - på grund av sina tunga kroppar. Ett annat allvarligt djurskyddsproblem inom kycklingindustrin är att avelsdjuren, alltså slaktkycklingarnas föräldrar, får gå hungriga.
Det finns två typer av kycklingslakterier: de som använder elbedövning och de som använder gas. Alla slakterier utom ett har elbedövning. Där hängs kycklingarna upp och ned i fötterna, vid fullt medvetande. Detta är mycket obehagligt och smärtsamt, inte minst för alla de fåglar som har benskador. Hängandes upp och ner förs fåglarnas huvuden ner i ett elektriskt vattenbad för att de ska bedövas genom en elstöt, innan halsen skärs upp och djuren förblöder till döds.
Fler kycklingar än något annat landlevande djurslag föds upp och dödas för kött. I Sverige dödades fler än 98 miljoner kycklingar år 2018.
Kycklingarna kläcks i maskiner och får aldrig träffa sin mamma. De hålls inomhus i stallar som rymmer tiotusentals individer. I Sverige får de uppfödare som är medlemmar i Svensk Fågel ha högst "36 kilo kycklingar per kvadratmeter", eller som mest 25 kycklingar per kvadratmeter. Många kycklingar får benproblem orsakade bland annat av den tillväxtinriktade aveln. De växer så snabbt att de får ont. Enligt svenska studier har runt 15 procent av kycklingarna försämrad rörelseförmåga. Det motsvarar 10 miljoner kycklingar varje år som har svårt att gå - och mycket ont - på grund av sina tunga kroppar. Ett annat allvarligt djurskyddsproblem inom kycklingindustrin är att avelsdjuren, alltså slaktkycklingarnas föräldrar, får gå hungriga.
Det finns två typer av kycklingslakterier: de som använder elbedövning och de som använder gas. Alla slakterier utom ett har elbedövning. Där hängs kycklingarna upp och ned i fötterna, vid fullt medvetande. Detta är mycket obehagligt och smärtsamt, inte minst för alla de fåglar som har benskador. Hängandes upp och ner förs fåglarnas huvuden ner i ett elektriskt vattenbad för att de ska bedövas genom en elstöt, innan halsen skärs upp och djuren förblöder till döds.
Fler kycklingar än något annat landlevande djurslag föds upp och dödas för kött. I Sverige dödades fler än 98 miljoner kycklingar år 2018.
Höns på Valsberga gård i Södermanland
Hönor och tuppar
En fjärdedel av hönorna i äggindustrin hålls i burar där de inte ens kan sträcka på vingarna ordentligt. Det får vara högst 16 hönor i en bur och ytan per höna är mindre än ett A4-ark. Det begränsade utrymmet gör att de inte kan flyga, och det är för trångt för att de ska kunna sträcka på benen och vingarna ordentligt. Hönor behöver betydligt större utrymme än ett A4-ark för att utföra många viktiga beteenden, som att putsa sig. Av de hönor som inte hålls i burar hålls de flesta inomhus i grupper på tusentals hönor. I en naturlig flock är det sällan fler än 20-30 individer. De stora gruppstorlekarna innebär att hönorna utsätts för en social situation som de inte är anpassade för. Ett allvarligt problem i stora grupper är onormala beteenden som till exempel fjäderplockning och hackning. Om fjäderplockning, hackning eller kannibalism utbryter sprider sig beteendet snabbt och många individer påverkas negativt.
Hälften av alla kycklingar som kläcks inom äggindustrin är tuppar. Eftersom de inte lägger ägg dödas de direkt efter att de kläckts. Ungefär 15 000 nykläckta tuppkycklingar gasas ihjäl varje dag i Sverige. Hönorna dödas när de är cirka 1,5 år gamla. Då anses de inte längre lönsamma i produktionen. Ungefär 60 procent av hönorna dödas på slakteri, efter en ofta lång transport utan mat och vatten. På slakteriet bedövas hönorna genom att hängas upp i benen vid fullt medvetande och sedan få huvudet nerdoppat i ett strömförande vattenbad. Efter det skärs halsen upp. De hönor som inte dödas på slakteri dödas genom att gasas ihjäl på gården. Detta innebär ett omfattande lidande vid själva gasningen, då hönorna kippar efter luft och blir gradvis medvetslösa under en timmes gasfyllning av stallet.
Omkring 7 miljoner hönor hålls i den industriella äggproduktionen i Sverige.
En fjärdedel av hönorna i äggindustrin hålls i burar där de inte ens kan sträcka på vingarna ordentligt. Det får vara högst 16 hönor i en bur och ytan per höna är mindre än ett A4-ark. Det begränsade utrymmet gör att de inte kan flyga, och det är för trångt för att de ska kunna sträcka på benen och vingarna ordentligt. Hönor behöver betydligt större utrymme än ett A4-ark för att utföra många viktiga beteenden, som att putsa sig. Av de hönor som inte hålls i burar hålls de flesta inomhus i grupper på tusentals hönor. I en naturlig flock är det sällan fler än 20-30 individer. De stora gruppstorlekarna innebär att hönorna utsätts för en social situation som de inte är anpassade för. Ett allvarligt problem i stora grupper är onormala beteenden som till exempel fjäderplockning och hackning. Om fjäderplockning, hackning eller kannibalism utbryter sprider sig beteendet snabbt och många individer påverkas negativt.
Hälften av alla kycklingar som kläcks inom äggindustrin är tuppar. Eftersom de inte lägger ägg dödas de direkt efter att de kläckts. Ungefär 15 000 nykläckta tuppkycklingar gasas ihjäl varje dag i Sverige. Hönorna dödas när de är cirka 1,5 år gamla. Då anses de inte längre lönsamma i produktionen. Ungefär 60 procent av hönorna dödas på slakteri, efter en ofta lång transport utan mat och vatten. På slakteriet bedövas hönorna genom att hängas upp i benen vid fullt medvetande och sedan få huvudet nerdoppat i ett strömförande vattenbad. Efter det skärs halsen upp. De hönor som inte dödas på slakteri dödas genom att gasas ihjäl på gården. Detta innebär ett omfattande lidande vid själva gasningen, då hönorna kippar efter luft och blir gradvis medvetslösa under en timmes gasfyllning av stallet.
Omkring 7 miljoner hönor hålls i den industriella äggproduktionen i Sverige.
Två kalvar på Framnäs gård
Kor, kalvar och tjurar
För att korna ska producera mjölk måste de föda kalvar. Därför insemineras korna (utsätts för konstgjord befruktning) ungefär en gång per år. Inom mjölkindustrin tas kalven normalt från kon direkt eller någon dag efter födseln. Både kon och kalven stressas av separationen, och att inte vara tillsammans strider mot deras naturliga beteende. Hälften av kalvarna som föds är hankalvar och eftersom de inte producerar någon mjölk dödas de flesta och blir till kött vid ungefär 18 månaders ålder.
På sommaren har alla kor, kvigor och stutar (kastrerade handjur) rätt att gå ut under två till fyra månader. För kor som producerar mjölk räcker det enligt bestämmelserna att de får vara ute sex timmar per dygn. Eftersom korna är ger mjölk under större delen av sitt liv innebär reglerna att de kan hållas inomhus över 90 procent av sitt liv. Betesrätten omfattar inte kalvar och tjurar, så de står ofta inne året om. Organisationen Sveriges Mjölkbönder har arbetat aktivt för att avskaffa beteskravet. Omkring 45 procent av korna i mjölkindustrin i Sverige står uppbundna inomhus under större delen av året. För korna innebär detta att de inte kan vända sig om eller klia sig, och de kan bara stå eller ligga ned. De får heller ingen motion och väldigt begränsade möjligheter till sociala kontakter.
Omkring 426 000 nötdjur dödades i Sverige år 2018. Mer info om mjölkens påverkan på våra liv finns på mjolken.se.
För att korna ska producera mjölk måste de föda kalvar. Därför insemineras korna (utsätts för konstgjord befruktning) ungefär en gång per år. Inom mjölkindustrin tas kalven normalt från kon direkt eller någon dag efter födseln. Både kon och kalven stressas av separationen, och att inte vara tillsammans strider mot deras naturliga beteende. Hälften av kalvarna som föds är hankalvar och eftersom de inte producerar någon mjölk dödas de flesta och blir till kött vid ungefär 18 månaders ålder.
På sommaren har alla kor, kvigor och stutar (kastrerade handjur) rätt att gå ut under två till fyra månader. För kor som producerar mjölk räcker det enligt bestämmelserna att de får vara ute sex timmar per dygn. Eftersom korna är ger mjölk under större delen av sitt liv innebär reglerna att de kan hållas inomhus över 90 procent av sitt liv. Betesrätten omfattar inte kalvar och tjurar, så de står ofta inne året om. Organisationen Sveriges Mjölkbönder har arbetat aktivt för att avskaffa beteskravet. Omkring 45 procent av korna i mjölkindustrin i Sverige står uppbundna inomhus under större delen av året. För korna innebär detta att de inte kan vända sig om eller klia sig, och de kan bara stå eller ligga ned. De får heller ingen motion och väldigt begränsade möjligheter till sociala kontakter.
Omkring 426 000 nötdjur dödades i Sverige år 2018. Mer info om mjölkens påverkan på våra liv finns på mjolken.se.
Blackstaby Gris AB
Grisar
Efter ungefär en månad i livet skiljs smågrisarna abrupt från mamman. Det är mycket tidigare än den naturliga åldern för avvänjning, som är cirka 17 veckor. Efter ytterligare två månader börjar det så kallade "slaktsvinsstadiet". Grisarna sätts då i grupper om cirka tio grisar i en box som är runt nio kvadratmeter. Där är de sedan tills de väger över 100 kilo och anses klara för slakt. Uppfödningen sker inomhus i stora stallar. Så gott som alla grisar i Sverige lever hela sina liv inomhus på betonggolv och får aldrig komma ut. Miljön är ensidig och stimulansfattig, och grisarna har ingenting att sysselsätta sig med. De får mat två eller tre gånger om dagen och det blir dagens höjdpunkter. Trängsel och konkurrens leder till stor stress före och under utfodringen. Det bidrar till diarré, magsår och beteendestörningar.
Djur som inte får utlopp för sina naturliga beteenden utvecklar ibland beteendestörningar. Hos grisar är det vanligt att stressen, trängseln, sysslolösheten och hungern i fabrikerna leder till att djuren börjar bita på varandras svansar. I många andra länder klipps svansarna av på de nyfödda grisarna för att förhindra detta, men i Sverige är det förbjudet. Årligen rapporteras runt 50 000-60 000 fall av svansbitning från slakterierna. En tredjedel av alla svenska suggor lider av smärtsamma liggsår, så kallade bogsår, bland annat på grund av de hårda golven. Hela tolv procent av de slaktade grisarna har fullt utvecklade, smärtsamma magsår, och över 50 procent har någon påverkan på magsäcken.
År 2018 slaktades 2,6 miljoner grisar i Sverige. Under 2012 och 2013 dokumenterade Djurrättsalliansen förhållande för Sveriges grisar på 100 olika gårdar. Då återvände och filmade ännu mer 2019. De sammanfattade sina resultat på hemsidan Ett liv som gris.
För mer information om djuren inom livsmedelsindustrin ta gärna en titt på Djurens Rätts utmärkta fakta-sidor och rapporter. Jag har också skrivit en text om mitt personliga förhållningssätt till djur och djurrätt här.
Efter ungefär en månad i livet skiljs smågrisarna abrupt från mamman. Det är mycket tidigare än den naturliga åldern för avvänjning, som är cirka 17 veckor. Efter ytterligare två månader börjar det så kallade "slaktsvinsstadiet". Grisarna sätts då i grupper om cirka tio grisar i en box som är runt nio kvadratmeter. Där är de sedan tills de väger över 100 kilo och anses klara för slakt. Uppfödningen sker inomhus i stora stallar. Så gott som alla grisar i Sverige lever hela sina liv inomhus på betonggolv och får aldrig komma ut. Miljön är ensidig och stimulansfattig, och grisarna har ingenting att sysselsätta sig med. De får mat två eller tre gånger om dagen och det blir dagens höjdpunkter. Trängsel och konkurrens leder till stor stress före och under utfodringen. Det bidrar till diarré, magsår och beteendestörningar.
Djur som inte får utlopp för sina naturliga beteenden utvecklar ibland beteendestörningar. Hos grisar är det vanligt att stressen, trängseln, sysslolösheten och hungern i fabrikerna leder till att djuren börjar bita på varandras svansar. I många andra länder klipps svansarna av på de nyfödda grisarna för att förhindra detta, men i Sverige är det förbjudet. Årligen rapporteras runt 50 000-60 000 fall av svansbitning från slakterierna. En tredjedel av alla svenska suggor lider av smärtsamma liggsår, så kallade bogsår, bland annat på grund av de hårda golven. Hela tolv procent av de slaktade grisarna har fullt utvecklade, smärtsamma magsår, och över 50 procent har någon påverkan på magsäcken.
År 2018 slaktades 2,6 miljoner grisar i Sverige. Under 2012 och 2013 dokumenterade Djurrättsalliansen förhållande för Sveriges grisar på 100 olika gårdar. Då återvände och filmade ännu mer 2019. De sammanfattade sina resultat på hemsidan Ett liv som gris.
För mer information om djuren inom livsmedelsindustrin ta gärna en titt på Djurens Rätts utmärkta fakta-sidor och rapporter. Jag har också skrivit en text om mitt personliga förhållningssätt till djur och djurrätt här.
Kött bidrar till klimatkrisen
Andra problem med konsumtion av kött, mjölk och ägg
Djuren är inte de enda som tar skada av vår vana att äta djurprodukter. Även miljö och människa far illa av detta beteende. 2006 kom en tung FN-rapport med namnet Lifestock’s long shadow. Den konstaterade att ”Boskap står för 18 procent av växthusgaserna, en större del än all transport.” Klimatkrisen förvärras alltså mer av vår konsumtion av kött och mjölk än alla bilar, båtar, flyg och tåg tillsammans. Se mer hos Svensk mat- och miljöinformation.
En miljard människor i världen kan inte äta sig mätta. Men det måste inte vara så. Idag upptas 70 procent av världens jordbruksmark av djurhållning. Om maten direkt skulle odlas för mänsklig konsumtion istället för att gå omvägen genom att kött skulle människor få 10 till 20 gånger mer mat.
Många tror fortfarande att kött är nödvändigt för den mänskliga hälsan. Dagens forskning visar dock med all tydlighet att en varierad vegansk kost ger dig bättre näring än blandkost. Faktum är att allt mer visar på att köttätande kan vara direkt livsfarligt. 2002 publicerade Harvard Medical School en av de största studierna som någonsin har gjorts om köttets effekter på vår hälsa. Forskarna följde 120 000 människor under en tidsperiod av 25 år. Professor Frank B. Hu, en av forskarna bakom studien sa så här: ”Denna studie visar tydligt att regelbunden konsumtion av rött kött, särskilt charkprodukter, bidrar väsentligt till en för tidig död.” Se mer om mat och hälsa hos Läkare för framtiden.
Djuren är inte de enda som tar skada av vår vana att äta djurprodukter. Även miljö och människa far illa av detta beteende. 2006 kom en tung FN-rapport med namnet Lifestock’s long shadow. Den konstaterade att ”Boskap står för 18 procent av växthusgaserna, en större del än all transport.” Klimatkrisen förvärras alltså mer av vår konsumtion av kött och mjölk än alla bilar, båtar, flyg och tåg tillsammans. Se mer hos Svensk mat- och miljöinformation.
En miljard människor i världen kan inte äta sig mätta. Men det måste inte vara så. Idag upptas 70 procent av världens jordbruksmark av djurhållning. Om maten direkt skulle odlas för mänsklig konsumtion istället för att gå omvägen genom att kött skulle människor få 10 till 20 gånger mer mat.
Många tror fortfarande att kött är nödvändigt för den mänskliga hälsan. Dagens forskning visar dock med all tydlighet att en varierad vegansk kost ger dig bättre näring än blandkost. Faktum är att allt mer visar på att köttätande kan vara direkt livsfarligt. 2002 publicerade Harvard Medical School en av de största studierna som någonsin har gjorts om köttets effekter på vår hälsa. Forskarna följde 120 000 människor under en tidsperiod av 25 år. Professor Frank B. Hu, en av forskarna bakom studien sa så här: ”Denna studie visar tydligt att regelbunden konsumtion av rött kött, särskilt charkprodukter, bidrar väsentligt till en för tidig död.” Se mer om mat och hälsa hos Läkare för framtiden.