Målning och vykort
|
Affisch
|
På 200-talet före Kristus var han kung över sin tids största rike. En tredjedel av jordens människor räknades som hans undersåtar och nåddes av hans påbud: visionen om ett kungadöme där djur inte fick dödas och ätas, där jakt och djuroffer upphört och där icke-våld
mot både människor och djur rådde. Han var nära att lyckas. Med Kung Ashoka hade historien om människans relation till andra djur kunnat bli en helt annan.
Ovanför en dal i östra Indien – den del som en gång kallades Kalinga – finns en stor sten med en inskription som inleds på följande sätt: ”Här, i detta rike, får ingen levande varelse slaktas eller offras.” Det var här som Kung Ashoka bevittnade hur hans armé besegrade den
kalingiska hären. Över 150 000 människor dog. Ashoka återvände inte i triumf. Tvärtom. Han förfärades över det lidande och den förödelse han åstadkommit. Upplevelsen innebar en vändpunkt. Han bad om ursäkt för sitt skamlösa beteende och gjorde sig av med armé och vapen. Hädanefter, lovade han, skulle han skydda och ta hand om sina undersåtar istället för att föra krig mot dem. Och så skapade Ashoka vad som kanske kan kallas världens första välfärdsstat.
På pelare och stenar runt om i sitt vidsträckta rike kungjorde Ashoka på fyra olika språk sin filosofi: tolerans mot oliktänkande, respekt för lärare och äldre, generositet, och icke-våld mot människor och djur. Pelarna var ett slags offentliga anslagstavlor och placerades så att så många som möjligt skulle kunna ta del av budskapet. En av inskriptionerna – i nuvarande Kandahar på västra sidan av Himalaya - deklarerar att kungen, liksom andra människor i riket, inte äter djur och att ”alla kungens jägare och fiskare har slutat jaga”. Stenen är
försedd med det grekiska tecknet för en djurfri kost och är således det äldsta föremålet i världen som nämner vegetarianism.
Steg för steg försökte Ashoka göra utopin till verklighet. Den kungliga familjen blev vegetarianer, många högtider förklarades köttfria, jakt och djuroffer förbjöds. Art för art fredades. Ett vidsträckt nät av sjukhus för både människor och djur uppfördes, liksom rastplatser där fria djur kunde få mat och vatten. Kung Ashoka lyckades inte göra hela kontinenten vegetarisk, men av allt att döma reducerades antalet dödade djur drastiskt. Hans rike är kanske det enda exemplet i historien på ett styre som vill sluta fred med sina djur och räkna dem som medborgare värda beskydd.
Efter Ashoka kom andra kungar. Kungar utan Ashokas medkänsla. Och historien tog en annan vändning. Kvar finns möjligheten för kommande dagars mäktiga män och kvinnor att förverkliga Ashokas mäktiga vision.
Ordbok (Till Ashoka)
När dom däruppe säger human
undrar vi vad som inte kan visas
När dom däruppe breder ut sig om den svenska godheten
vet vi att den svenska grymheten saknar gräns
När dom smickrar sig med världens bästa lag
står laglösheten redo bakom knuten
När dom excellerar i eufemismer
har våldets alla förtöjningar kapats
mot både människor och djur rådde. Han var nära att lyckas. Med Kung Ashoka hade historien om människans relation till andra djur kunnat bli en helt annan.
Ovanför en dal i östra Indien – den del som en gång kallades Kalinga – finns en stor sten med en inskription som inleds på följande sätt: ”Här, i detta rike, får ingen levande varelse slaktas eller offras.” Det var här som Kung Ashoka bevittnade hur hans armé besegrade den
kalingiska hären. Över 150 000 människor dog. Ashoka återvände inte i triumf. Tvärtom. Han förfärades över det lidande och den förödelse han åstadkommit. Upplevelsen innebar en vändpunkt. Han bad om ursäkt för sitt skamlösa beteende och gjorde sig av med armé och vapen. Hädanefter, lovade han, skulle han skydda och ta hand om sina undersåtar istället för att föra krig mot dem. Och så skapade Ashoka vad som kanske kan kallas världens första välfärdsstat.
På pelare och stenar runt om i sitt vidsträckta rike kungjorde Ashoka på fyra olika språk sin filosofi: tolerans mot oliktänkande, respekt för lärare och äldre, generositet, och icke-våld mot människor och djur. Pelarna var ett slags offentliga anslagstavlor och placerades så att så många som möjligt skulle kunna ta del av budskapet. En av inskriptionerna – i nuvarande Kandahar på västra sidan av Himalaya - deklarerar att kungen, liksom andra människor i riket, inte äter djur och att ”alla kungens jägare och fiskare har slutat jaga”. Stenen är
försedd med det grekiska tecknet för en djurfri kost och är således det äldsta föremålet i världen som nämner vegetarianism.
Steg för steg försökte Ashoka göra utopin till verklighet. Den kungliga familjen blev vegetarianer, många högtider förklarades köttfria, jakt och djuroffer förbjöds. Art för art fredades. Ett vidsträckt nät av sjukhus för både människor och djur uppfördes, liksom rastplatser där fria djur kunde få mat och vatten. Kung Ashoka lyckades inte göra hela kontinenten vegetarisk, men av allt att döma reducerades antalet dödade djur drastiskt. Hans rike är kanske det enda exemplet i historien på ett styre som vill sluta fred med sina djur och räkna dem som medborgare värda beskydd.
Efter Ashoka kom andra kungar. Kungar utan Ashokas medkänsla. Och historien tog en annan vändning. Kvar finns möjligheten för kommande dagars mäktiga män och kvinnor att förverkliga Ashokas mäktiga vision.
Ordbok (Till Ashoka)
När dom däruppe säger human
undrar vi vad som inte kan visas
När dom däruppe breder ut sig om den svenska godheten
vet vi att den svenska grymheten saknar gräns
När dom smickrar sig med världens bästa lag
står laglösheten redo bakom knuten
När dom excellerar i eufemismer
har våldets alla förtöjningar kapats