Han föddes 973 efter Kristus, mitt under islams enastående blomstring. När han var fyra år blev han blind på grund av smittkoppor. Vid elva började han sin bana som poet, en bana han slutade som en av den arabiska världens mest betydande språkkonstnärer. Som ”pessimistisk fritänkare” blev han vegan och revolterade mot tidens djurutnyttjande sedvänjor. Han namn var Al-Ma´arri.
År 1008 lämnade Al-Ma´arri sitt hem i nordvästra Syrien. Han ämnade sig till Bagdad, sex hundra mil därifrån. Bagdad – den islamska guldålderns epicentrum, världens huvudstad - var den självklara platsen för en redan ryktbar poet som ville göra sig ett namn bland dåtidens främsta tänkare. Al-Ma´arri lyckades. Hans fräna, humoristiska och formmässigt fulländade diktkonst gjorde succé. Enligt samtida vittnen besatt han ett unikt intellekt. Bland annat gjorde han sig känd som en enastående minnesmästare som gärna demonstrerade sina färdigheter genom att i det oändliga recitera andra poeter. Av allt att döma nådde han rockstjärnestatus.
Ingen vet när Al-Ma´arri blev vegan. Kanske var han det redan när han traskade in på Bagdads kullerstensbelagda gator. Ingen vet heller hur det gick till. Han kan ha kommit i kontakt med den indiska jainismen eller hört om grekiska filosofer som Pythagoras. Kanske
kom inspirationen från den islamska sufismen, inom vilken veganism var ett sätt att nå andlig rening. Eller helt enkelt från det egna samvetet.
Säkert är att poeten lämnade Bagdad för att ett bud från hemstaden nådde honom. Modern låg för döden. Al-Ma´rri hann inte hem, och fattade beslutet att leva i avskildhet. Så blev det inte. Grottan som han valt till hem blev vallfärdsort för anhängare från när och fjärran som ville lyssna på hans föredrag om poesi och grammatik. Härifrån skötte han sin korrespondens, bland annat med högt uppsatta tjänstemän som frågade honom om grunderna för hans allmänt kända veganism. Och härifrån författade han skarpa, pulserande dikter till djurens försvar.
”Islam har inte monopol på sanningen”, skrev Al-Ma´arri och uppmanade människor att tro på sitt förnuft snarare än på religiösa doktriner. Inte konstigt att islamska fundamentalister 2013 högg huvudet av en staty av Al-Ma´arri! Idéerna, däremot, går inte att avlägsna. Och inte heller minnet av den blinde sanningssägaren från Maarrat i nordvästra Syrien.
Jag har slutat stjäla av Al-Ma´arri
Förvriden är er insikt, liksom er religion
Kom närmare om ni tål sanningen!
Ät inte fisken vars hem är haven
Njut inte köttet från slaktade djur
eller mjölken från mödrar som avsåg den rena brygden
för sina barn - inte ädelt herrskap!
Låt inte sorgen drabba de intet ont anande fåglarna
genom att ta deras ägg
för det värsta av brott är att göra orätt
Rör inte honungen som bina strävsamt samlat
från växternas välluktande blommor:
Det var inte en gåva till er!
Jag tvår nu mina händer från allt sådant
och önskar att jag kommit till insikt
innan mitt hår började gråna
År 1008 lämnade Al-Ma´arri sitt hem i nordvästra Syrien. Han ämnade sig till Bagdad, sex hundra mil därifrån. Bagdad – den islamska guldålderns epicentrum, världens huvudstad - var den självklara platsen för en redan ryktbar poet som ville göra sig ett namn bland dåtidens främsta tänkare. Al-Ma´arri lyckades. Hans fräna, humoristiska och formmässigt fulländade diktkonst gjorde succé. Enligt samtida vittnen besatt han ett unikt intellekt. Bland annat gjorde han sig känd som en enastående minnesmästare som gärna demonstrerade sina färdigheter genom att i det oändliga recitera andra poeter. Av allt att döma nådde han rockstjärnestatus.
Ingen vet när Al-Ma´arri blev vegan. Kanske var han det redan när han traskade in på Bagdads kullerstensbelagda gator. Ingen vet heller hur det gick till. Han kan ha kommit i kontakt med den indiska jainismen eller hört om grekiska filosofer som Pythagoras. Kanske
kom inspirationen från den islamska sufismen, inom vilken veganism var ett sätt att nå andlig rening. Eller helt enkelt från det egna samvetet.
Säkert är att poeten lämnade Bagdad för att ett bud från hemstaden nådde honom. Modern låg för döden. Al-Ma´rri hann inte hem, och fattade beslutet att leva i avskildhet. Så blev det inte. Grottan som han valt till hem blev vallfärdsort för anhängare från när och fjärran som ville lyssna på hans föredrag om poesi och grammatik. Härifrån skötte han sin korrespondens, bland annat med högt uppsatta tjänstemän som frågade honom om grunderna för hans allmänt kända veganism. Och härifrån författade han skarpa, pulserande dikter till djurens försvar.
”Islam har inte monopol på sanningen”, skrev Al-Ma´arri och uppmanade människor att tro på sitt förnuft snarare än på religiösa doktriner. Inte konstigt att islamska fundamentalister 2013 högg huvudet av en staty av Al-Ma´arri! Idéerna, däremot, går inte att avlägsna. Och inte heller minnet av den blinde sanningssägaren från Maarrat i nordvästra Syrien.
Jag har slutat stjäla av Al-Ma´arri
Förvriden är er insikt, liksom er religion
Kom närmare om ni tål sanningen!
Ät inte fisken vars hem är haven
Njut inte köttet från slaktade djur
eller mjölken från mödrar som avsåg den rena brygden
för sina barn - inte ädelt herrskap!
Låt inte sorgen drabba de intet ont anande fåglarna
genom att ta deras ägg
för det värsta av brott är att göra orätt
Rör inte honungen som bina strävsamt samlat
från växternas välluktande blommor:
Det var inte en gåva till er!
Jag tvår nu mina händer från allt sådant
och önskar att jag kommit till insikt
innan mitt hår började gråna