Verksamhetsberättelse för Ett år för djuren 2017
2017 var tredje året som jag körde projektet Ett år för djuren. Det har varit ett spännande och innehållsrikt år. Jag är otroligt tacksam mot er som bidrog genom att ge pengar till projektet. Utan era bidrag hade mitt arbete för djuren varit omöjligt. På samma sätt är jag djupt tacksam för alla mina medaktivister - att göra det här projektet själv hade inte gått! Jag har haft turen att jobba med fantastiska personer. Nedan finner ni berättelsen om några av de saker som hände inom projektets ramar under 2017. Text i blått länkar dig vidare.
2017 var tredje året som jag körde projektet Ett år för djuren. Det har varit ett spännande och innehållsrikt år. Jag är otroligt tacksam mot er som bidrog genom att ge pengar till projektet. Utan era bidrag hade mitt arbete för djuren varit omöjligt. På samma sätt är jag djupt tacksam för alla mina medaktivister - att göra det här projektet själv hade inte gått! Jag har haft turen att jobba med fantastiska personer. Nedan finner ni berättelsen om några av de saker som hände inom projektets ramar under 2017. Text i blått länkar dig vidare.
Save-rörelsen
Mest tid under året har jag ägnat åt Save-rörelsen. Den 24 april bildade vi föreningen Save Movement Sverige och då blev jag också vald till ordförande för föreningen. I slutet av 2016 bildades den första Save-gruppen: Skåne Pig Save. Under 2017 har ytterligare sju lokala Save-grupper bildats i Sverige. Sammanlagt har det blivit åtta slakterier jag har besökt under 2017. Vid ett tillfälle fick jag även se insidan av ett slakteri då vi i Kalmar Animal Save blev inbjudna på studiebesök. Förutom våra lokala vigils har vi även deltagit med utställningsbord på Vegomässan i Stockholm och Vegfest i Västerås. I augusti var vi fem personer i Save som sprang för vår förening i Midnattsloppet i Stockholm och samlade genom våra steg ihop generösa bidrag till vår verksamhet. Styrelsen för Save Movement Sverige har haft styrelsemöte i genomsnitt varannan vecka. Framför allt har vi pratat om hur vi kan stötta befintliga grupper och ge förutsättningar för att ge upphov till nya lokala grupper. Tillsammans med internationella The Save Movement har jag också varit med på vegomässor i Berlin och Bryssel för att informera om Save med förhoppningen om att Save-grupper även ska skapas i dessa länder. Under mitt Brysselbesök lyckades jag också att bli gripen av polisen, vilket jag inte alls hade räknat med. Mina kollegor hade varit inne och filmat lite på ett slakteri och polisen kom senare och grep två av oss. Vi fick sitta i några timmar i polisarresten men slapp undan utan åtal som tur var.
Innan detta år hade jag bara varit vid ett slakteri i hela mitt liv. Nu blev det 17 besök vid slakterier, varav två var under en heldag. Det kan vara tungt att stå vid ett slakteri men det är få saker som har känts så meningsfullt som att vara med och bygga upp Save-rörelsen i Sverige.
Mest tid under året har jag ägnat åt Save-rörelsen. Den 24 april bildade vi föreningen Save Movement Sverige och då blev jag också vald till ordförande för föreningen. I slutet av 2016 bildades den första Save-gruppen: Skåne Pig Save. Under 2017 har ytterligare sju lokala Save-grupper bildats i Sverige. Sammanlagt har det blivit åtta slakterier jag har besökt under 2017. Vid ett tillfälle fick jag även se insidan av ett slakteri då vi i Kalmar Animal Save blev inbjudna på studiebesök. Förutom våra lokala vigils har vi även deltagit med utställningsbord på Vegomässan i Stockholm och Vegfest i Västerås. I augusti var vi fem personer i Save som sprang för vår förening i Midnattsloppet i Stockholm och samlade genom våra steg ihop generösa bidrag till vår verksamhet. Styrelsen för Save Movement Sverige har haft styrelsemöte i genomsnitt varannan vecka. Framför allt har vi pratat om hur vi kan stötta befintliga grupper och ge förutsättningar för att ge upphov till nya lokala grupper. Tillsammans med internationella The Save Movement har jag också varit med på vegomässor i Berlin och Bryssel för att informera om Save med förhoppningen om att Save-grupper även ska skapas i dessa länder. Under mitt Brysselbesök lyckades jag också att bli gripen av polisen, vilket jag inte alls hade räknat med. Mina kollegor hade varit inne och filmat lite på ett slakteri och polisen kom senare och grep två av oss. Vi fick sitta i några timmar i polisarresten men slapp undan utan åtal som tur var.
Innan detta år hade jag bara varit vid ett slakteri i hela mitt liv. Nu blev det 17 besök vid slakterier, varav två var under en heldag. Det kan vara tungt att stå vid ett slakteri men det är få saker som har känts så meningsfullt som att vara med och bygga upp Save-rörelsen i Sverige.
Tomma burar
Det här året gjorde vi internationellt koordinerade djurfritagningar tillsammans med civil olydiga djurrättsgrupper i USA, Australien och Tyskland. Vi kallade vårt nätverk Open rescue international och släppte nyheten om våra djurfritagningar i mars genom en gemensam video. I Sverige befriade vi i Tomma burar fyra hönor.
Den 14 augusti utförde Tomma burar en slakteriblockad i Linköping. Vi var omkring 30 personer som blockade hela slakteriet i några omgångar under ett par timmar. Det skrevs om det i nationell media och vår livestream från Facebook fick långt fler än en halv miljon visningar. Några blev ivägkörda av polisen av de som blockerade men ingen har åtalats för aktionen. Den 11 december utförde Tomma burar en slakteriblockad till, denna gång i Kristianstad. Där var jag inte med på plats men hjälpte till med stödarbete hemifrån.
På den internationella djurrättskonferensen i Luxembourg i september var det världspremiär för filmen Tomma burar som är filmad av Teresia Fant. Michelle och jag var på plats för ett samtal efter filmvisningen.
Den 4 oktober var det rättegång i Norrköping. Då avhandlades fiskfritagningen sommaren 2015 och kalkonfritagningen sommaren 2016. Vi var fem personer som blev dömda för egenmäktigt förfarande och för stöld. Det blev böter och ett litet skadestånd samt en månads fängelse för Ramin och mig. Jag avtjänade mitt fängelsestraff på anstalten Tillberga och anstalten Asptuna den 8 november till 8 december.
Almedalen
Under politikerveckan i Almedalen i juli, där jag var med Svensk mat- och miljöinformation (SMMI), satsade vi även detta år på kampanjen Vegonorm – att göra vegetariskt/veganskt till det normala istället för det udda. Jag modererade panelsamtal med företagsledare, jag gjorde videointervjuer om vegonorm, minglade och pratade med folk på stan. Vegonorm var bland fem organisationer som hade valts ut som hetast i Almedalen. Utanför Vegonorm så blev jag inbjuden av tidningen Syre till ett panelsamtal om lydnad och olydnad som filmades av Svt.
Under politikerveckan i Almedalen i juli, där jag var med Svensk mat- och miljöinformation (SMMI), satsade vi även detta år på kampanjen Vegonorm – att göra vegetariskt/veganskt till det normala istället för det udda. Jag modererade panelsamtal med företagsledare, jag gjorde videointervjuer om vegonorm, minglade och pratade med folk på stan. Vegonorm var bland fem organisationer som hade valts ut som hetast i Almedalen. Utanför Vegonorm så blev jag inbjuden av tidningen Syre till ett panelsamtal om lydnad och olydnad som filmades av Svt.
Manifestationer
Vid fyra tillfällen under året deltog jag i manifestationer med Djurrättsalliansen i centrala Stockholm där vi stod i en triangelform med bilder på djur i djurindustrin. Många vände sig om och tog egna bilder. Lika många tog information om www.djurfabriken.se som vi delade ut. I april fick jag nöjet att vara med när Ramin Winroth lanserade sin Tv-rigg på köpcentret Nordstan där video från Sveriges djurindustrier visades på två tv-apparater på vardera 50 tum. I maj i Västerås var jag med på min första Earthling experience. Den 7 oktober var jag med på Djurrättsmarschen i Stockholm som Djurrättsalliansen arrangerade. Jag fotade och filmade.
Vid fyra tillfällen under året deltog jag i manifestationer med Djurrättsalliansen i centrala Stockholm där vi stod i en triangelform med bilder på djur i djurindustrin. Många vände sig om och tog egna bilder. Lika många tog information om www.djurfabriken.se som vi delade ut. I april fick jag nöjet att vara med när Ramin Winroth lanserade sin Tv-rigg på köpcentret Nordstan där video från Sveriges djurindustrier visades på två tv-apparater på vardera 50 tum. I maj i Västerås var jag med på min första Earthling experience. Den 7 oktober var jag med på Djurrättsmarschen i Stockholm som Djurrättsalliansen arrangerade. Jag fotade och filmade.
Djurrättscoachning och stöd till djurrättsaktivister
Under året har jag haft några enskilda samtal med personer som vill bolla tankar om hur de kan forma sina liv så att de innehåller ett hållbart och långsiktigt engagemang för djuren. Vi har också pratat om vilka metoder som passar just dem att jobba med och vad som behövs i djurrättsrörelsen. Jag har också gett mer praktisk hjälp som feedback på insändare och tips om hur man kan skriva bra pressmeddelande. Den 4 april var det rättegång för Jessica Thiel som hade filmat inne på en grisgård. Jag stöttade henne så gott jag kunde med bland annat media, foto och video.
Under året har jag haft några enskilda samtal med personer som vill bolla tankar om hur de kan forma sina liv så att de innehåller ett hållbart och långsiktigt engagemang för djuren. Vi har också pratat om vilka metoder som passar just dem att jobba med och vad som behövs i djurrättsrörelsen. Jag har också gett mer praktisk hjälp som feedback på insändare och tips om hur man kan skriva bra pressmeddelande. Den 4 april var det rättegång för Jessica Thiel som hade filmat inne på en grisgård. Jag stöttade henne så gott jag kunde med bland annat media, foto och video.
Föredrag och workshops
Under året har jag hållit 15 föredrag och workshops som har handlat om djurrätt. De föredrag/workshops jag har hållit mest har rubrikerna Civil olydnad för djuren, Varför vi älskar hundar, äter grisar och klär oss i kor (baserat på forskning av Melanie Joy) och Lär dig tala med köttätare. Nytt för i år var ett föredrag om Save-rörelsen, ett föredrag på engelska om djurrätt och effektiv altruism samt ett föredrag, även det på engelska, om hur man kan finansiera heltidsarbete för djurrätt, som handlar om mina erfarenheter i Ett år för djuren. Under Vegfest modererade jag också flera samtal t.ex. om religion och veganism och veganism och barn.
Jag skulle gärna fortsätta att hålla både föredrag och workshops under 2018. Särskilt på gymnasieskolor tror jag att det kan vara effektivt, dels för att de har en ålder där en fortfarande är öppen för nya intryck och dels för att det finns potential att samla många människor vid ett och samma tillfälle. Tipsa gärna om att det går att bjuda in mig som föreläsare/workshopsledare genom att hänvisa till del på hemsidan där jag erbjuder föredrag.
Skrivande och media
Jag har inte hunnit skriva lika mycket som förra året. Det har blivit nio insändare/debattartiklar (flera av dem publicerades flera gånger) och 14 blogginlägg. Media har det blivit desto mer av. Save-rörelsen har det rapporterats om på de flesta ställen där nya grupper har skapats. Artiklar om Tomma burar har vi samlat här. Klart störst mediagenomslag under året för en enskild aktivitet var slakteriblockaden i Linköping.
Jag har inte hunnit skriva lika mycket som förra året. Det har blivit nio insändare/debattartiklar (flera av dem publicerades flera gånger) och 14 blogginlägg. Media har det blivit desto mer av. Save-rörelsen har det rapporterats om på de flesta ställen där nya grupper har skapats. Artiklar om Tomma burar har vi samlat här. Klart störst mediagenomslag under året för en enskild aktivitet var slakteriblockaden i Linköping.
Filmning – bakom kameran
Jag har filmat för min egen Youtube-kanal Ett år för djuren 21 gånger under året; oftast videointervjuer av människor som har gjort något bra för djuren och/eller som har något intressant att säga om djurrätt. Jag har även filmat föredrag som Henrik Wigs föredrag om Djurens förintelse på Linköpings vego. Totalt har det varit 47 000 visningar under året på projektets Youtube-kanal.
Jag har också filmat flera föredrag och panelsamtal för andra organisationer under året, till exempel för Djurrättsalliansen, Vegfest Västerås, SMMI och Veganprojekten, och då ligger de ofta på deras egna youtube-kanaler. En av de mest uppskattade var nog filmningen av föredrag av Steve och Derek – föräldrar till Esther the Wonder Pig. Jag har lagt upp många av mina videos på Facebook också som en intervju med Rehana om varför hon som mamma tycker att det är viktigt att vara vegan.
Filmning – framför kameran
Jag har också varit framför kameran några gånger, framför allt i samband med arbetet med Tomma burar. Den videon som har fått överlägset flest visningar är den från slakteriblockaden med över en halv miljon visningar. En annan video som fick många visningar var den kring rättegången med Tomma burar (se ovan). Som förra året har vi använt Facebook som den primära kanalen för att ladda upp videos och det är där de har fått flest visningar. För första gången har jag varit med på en reklam för en produkt. Jag gjorde det (oavlönat) för att det handlade om en vegansk produkt som var väldigt god.
Fotografering
Jag har fortsatt att ta foto på djurrätts/veganism-relaterad verksamhet. Bilderna har jag framför allt delat via min privata facebook-sida och några av dem finns på mitt flickr-konto i originalupplösning. Jag har också tagit många bilder som djurrättsorganisationer och andra har använt i sina kanaler. Det ställe som var roligast att fota (och bli fotograferad) på var på Gotlands djurfristad. Det mest debatterade fotoinlägget jag gjorde var i maj på en SLU-gård utanför Uppsala där många bönder gick in och debatterade djurrätt.
Jag har fortsatt att ta foto på djurrätts/veganism-relaterad verksamhet. Bilderna har jag framför allt delat via min privata facebook-sida och några av dem finns på mitt flickr-konto i originalupplösning. Jag har också tagit många bilder som djurrättsorganisationer och andra har använt i sina kanaler. Det ställe som var roligast att fota (och bli fotograferad) på var på Gotlands djurfristad. Det mest debatterade fotoinlägget jag gjorde var i maj på en SLU-gård utanför Uppsala där många bönder gick in och debatterade djurrätt.
Sociala medier
Under året har jag flitigt använt Facebook för att sprida djurrättsaktiviteterna inom projektet och annat djurrättsrelaterat material. Framför allt har jag använt min privata facebook-sida men även Ett år för djurens facebooksida. En av de poster som fick flest reaktioner var när jag skrev om besöket på Gotlands djurfristad. En av de bilder som fick flest delningar var en kort insändare med rubriken Mord och kidnappning? (ovan)
Under året har jag flitigt använt Facebook för att sprida djurrättsaktiviteterna inom projektet och annat djurrättsrelaterat material. Framför allt har jag använt min privata facebook-sida men även Ett år för djurens facebooksida. En av de poster som fick flest reaktioner var när jag skrev om besöket på Gotlands djurfristad. En av de bilder som fick flest delningar var en kort insändare med rubriken Mord och kidnappning? (ovan)
Resultat?
Så vad har Ett år för djuren egentligen åstadkommit? Antalet aktiviteter eller visningar på en hemsida säger inte nödvändigtvis något om hur det påverkar djuren. För ett företag är det relativt enkelt att mäta om det har lyckats eller inte. Ju större inkomsterna minus kostnaderna är ju bättre har det gått. När det gäller ett projekt för djurrätt är det betydligt svårare att mäta. Att människor går över till en vego-kost eller om lagstiftning ändras till förmån för djuren skulle ses som framgångar men det skulle fortfarande vara svårt att se om just mitt projekt har bidragit till det. Därför frågade jag hur mitt arbete hade påverkat och fick några svar.
Jag är långtifrån färdig när det gäller att lära mig vad som är bäst för djuren och för en djurrättslig utveckling av vårt samhälle. Detta kan endast ske genom forskning och i samtal med andra så därför uppskattar jag om du vill ta kontakt med mig kring idéer hur jag och vi kan utveckla strategier och metoder som är bättre för djuren. Mejla gärna dina tankar till [email protected] – tack! Kanske du är intresserad av att arbeta med mig eller stödja Ett år för djuren 2018 ekonomiskt? Skicka gärna ett mejl i så fall så berättar jag mer.
Kolla gärna även vad jag gjorde med projektet 2015 och 2016.
Så vad har Ett år för djuren egentligen åstadkommit? Antalet aktiviteter eller visningar på en hemsida säger inte nödvändigtvis något om hur det påverkar djuren. För ett företag är det relativt enkelt att mäta om det har lyckats eller inte. Ju större inkomsterna minus kostnaderna är ju bättre har det gått. När det gäller ett projekt för djurrätt är det betydligt svårare att mäta. Att människor går över till en vego-kost eller om lagstiftning ändras till förmån för djuren skulle ses som framgångar men det skulle fortfarande vara svårt att se om just mitt projekt har bidragit till det. Därför frågade jag hur mitt arbete hade påverkat och fick några svar.
Jag är långtifrån färdig när det gäller att lära mig vad som är bäst för djuren och för en djurrättslig utveckling av vårt samhälle. Detta kan endast ske genom forskning och i samtal med andra så därför uppskattar jag om du vill ta kontakt med mig kring idéer hur jag och vi kan utveckla strategier och metoder som är bättre för djuren. Mejla gärna dina tankar till [email protected] – tack! Kanske du är intresserad av att arbeta med mig eller stödja Ett år för djuren 2018 ekonomiskt? Skicka gärna ett mejl i så fall så berättar jag mer.
Kolla gärna även vad jag gjorde med projektet 2015 och 2016.