Pythagoras (ca. 580–500 f. Kr.)
Matematiker, magiker, vegetarian
Om du inte skolkade från matematiklektionerna på högstadiet har du antagligen hört namnet Pythagoras. Formeln för hur en räknar ut sidorna i en rätsidig triangel, Pythagoras sats, lärs nämligen ut i varenda skola världen över. Men där tar det nog stopp. Få vet att Pythagoras i själva verket var en av den antika världens superstjärnor med en lärjungeskara på över två och ett halvt tusen hängivna efterföljare. Förutom matematik, som Pythagoras ska ha fördjupat sig i på resor till Egypten och Babylon, intresserade han sig för religion, filosofi, olika vetenskaper och musik.
Kanske finns det ingen filosof som är mer mytomspunnen än Pythagoras (och det vill inte säga lite). Enligt de historiska källorna, delvis motstridiga och osäkra, framstår han som en magiker med övernaturliga krafter. Han kunde befinna sig på två ställen samtidigt, gå på vatten, flyga, bota sjuka och få människor att erinra sig sina tidigare liv. Mytbildningen har fått näring av det faktum att inget av det Pythagoras eventuellt skrev har överlevt till eftervärlden, men också av att filosofens innersta krets var bunden av tystnadsplikt angående de tillvarons hemligheter som mästaren under rituella former lät avslöja. Bilden av Pythagoras är undflyende; han framträder genom lager på lager av mer eller mindre fantasifulla berättelser.
Trots oklarheterna finns sådant filosofihistoriker är hyfsat ense om. Till exempel att Pythagoras var vegetarian och förespråkade vegetarianism för sina anhängare. Han hade en idé om att människans själ var odödlig och att den återföddes i andra levande varelser som fiskar, fåglar och oxar. Därför var dödandet och plågandet av djur att jämställa med mord och tortyr. En gång hindrade han en man från att slå en hund därför att han i hundens gnyende igenkände rösten av en bortgången vän.
Inte bara läran om själens återfödelse spelade en roll för förbudet mot att äta djur. Pythagoras tycks ha betonat det nära släktskapet människa och djur emellan, framför allt den gemensamma förmågan att uppleva smärta. Därför var medkänsla med djuren på sin plats. Möjligen var han också djurbefriare. Enligt en historia, som typiskt nog förenar matematiken och etiken, ska Pythagoras nämligen ha slagit vad med några fiskare att han kunde säga exakt hur många fiskar som fastnat i näten. När räknandet var klart – gissa vem som vann – lät han utan omsvep fiskarna återvända till havet.
Att Pythagoras stod på djurens sida var känt under lång tid efter hans död. Faktiskt ända fram till mitten av 1800-talet. Först då började alla som inte åt kött kallas vegetarianer. Vad de kallats tidigare? Just det: Pythagoréer efter den grekiske filosof som levde för 2 500 år sedan.
Konstnären Eli Tistelö har skapat fantastiska målningar av personer som på olika sätt har stått upp för djuren. Varje målning har måtten 43 x 29 cm. Författaren Henrik Wig har skrivit gripande texter till varje person. Om du är intresserad av att köpa någon av dessa målningar vänligen kontakta [email protected]
Matematiker, magiker, vegetarian
Om du inte skolkade från matematiklektionerna på högstadiet har du antagligen hört namnet Pythagoras. Formeln för hur en räknar ut sidorna i en rätsidig triangel, Pythagoras sats, lärs nämligen ut i varenda skola världen över. Men där tar det nog stopp. Få vet att Pythagoras i själva verket var en av den antika världens superstjärnor med en lärjungeskara på över två och ett halvt tusen hängivna efterföljare. Förutom matematik, som Pythagoras ska ha fördjupat sig i på resor till Egypten och Babylon, intresserade han sig för religion, filosofi, olika vetenskaper och musik.
Kanske finns det ingen filosof som är mer mytomspunnen än Pythagoras (och det vill inte säga lite). Enligt de historiska källorna, delvis motstridiga och osäkra, framstår han som en magiker med övernaturliga krafter. Han kunde befinna sig på två ställen samtidigt, gå på vatten, flyga, bota sjuka och få människor att erinra sig sina tidigare liv. Mytbildningen har fått näring av det faktum att inget av det Pythagoras eventuellt skrev har överlevt till eftervärlden, men också av att filosofens innersta krets var bunden av tystnadsplikt angående de tillvarons hemligheter som mästaren under rituella former lät avslöja. Bilden av Pythagoras är undflyende; han framträder genom lager på lager av mer eller mindre fantasifulla berättelser.
Trots oklarheterna finns sådant filosofihistoriker är hyfsat ense om. Till exempel att Pythagoras var vegetarian och förespråkade vegetarianism för sina anhängare. Han hade en idé om att människans själ var odödlig och att den återföddes i andra levande varelser som fiskar, fåglar och oxar. Därför var dödandet och plågandet av djur att jämställa med mord och tortyr. En gång hindrade han en man från att slå en hund därför att han i hundens gnyende igenkände rösten av en bortgången vän.
Inte bara läran om själens återfödelse spelade en roll för förbudet mot att äta djur. Pythagoras tycks ha betonat det nära släktskapet människa och djur emellan, framför allt den gemensamma förmågan att uppleva smärta. Därför var medkänsla med djuren på sin plats. Möjligen var han också djurbefriare. Enligt en historia, som typiskt nog förenar matematiken och etiken, ska Pythagoras nämligen ha slagit vad med några fiskare att han kunde säga exakt hur många fiskar som fastnat i näten. När räknandet var klart – gissa vem som vann – lät han utan omsvep fiskarna återvända till havet.
Att Pythagoras stod på djurens sida var känt under lång tid efter hans död. Faktiskt ända fram till mitten av 1800-talet. Först då började alla som inte åt kött kallas vegetarianer. Vad de kallats tidigare? Just det: Pythagoréer efter den grekiske filosof som levde för 2 500 år sedan.
Konstnären Eli Tistelö har skapat fantastiska målningar av personer som på olika sätt har stått upp för djuren. Varje målning har måtten 43 x 29 cm. Författaren Henrik Wig har skrivit gripande texter till varje person. Om du är intresserad av att köpa någon av dessa målningar vänligen kontakta [email protected]