Porfyros (234–305)
Filosofen som skrev den första djurrättsboken
Någon gång på 200-talet överger en av filosofen Porfyros närmsta vänner, Firmus, sin vegetarianism och börjar äta djur. Porfyros blir förtvivlad. Han betraktar avhållsamhet från animalisk föda som något moralen och rättvisan kräver och som ett centralt element i hans icke-våldsliga världsåskådning. Med förhoppningen att Firmus ska komma på bättre tankar börjar Porfyros att skriva ett brev till sin vän. Han skriver och skriver, går igenom argument för argument. När han lägger ifrån sig pennan har han framför sig en detaljerad och systematisk genomgång av människans förpliktelser gentemot djur. På ett par hundra sidor. Idag betraktas Om avhållsamhet från animalisk föda som det första helgjutna djuretiska verket i historien.
Om Porfyros liv vet man inte särskilt mycket. Han var född i en liten by i nuvarande Libanon, studerade filosofi, grammatik och retorik i Aten och kom så småningom till Rom. I den eviga staden mötte han Plotinus, en av dåtidens mest inflytelserika tänkare. Porfyros anslöt sig till Plotinus lärjungeskara. De flesta var troligtvis, liksom mästaren, etiska vegetarianer; i biografin över sin lärare skriver Porfyros att Plotinus avvisade all medicin som innehöll animalier.
Plotinus tycks ha haft stort inflytande på Porfyros. När eleven drabbades av en djupgående depression och övervägde att ta sitt liv, rådde Plotinus honom att ta en time-out på Sicilien för att återfå sin mentala hälsa. Porfyros följde rådet, tillfrisknade och återvände efter fem år till Rom. I ett brev som fortfarande existerar kan man utläsa att han sent i livet gifte sig med änkan Marcella, en betydligt äldre kvinna som redan hade sju barn.
Bättre koll har man på Porfyros verk. Dessa vittnar om en intellektuell gigant. Porfyros skrev om Platon och Pythagoras, vad som under medeltiden blev ett standardverk om Aristoteles logik, fördjupade sig i språkvetenskap, musikteori, astrologi, matematik och religion. Han författade femton volymer (!) där han kritiserade kristendomen. Många av hans verk försvann i lågorna då kejsare och kyrka lät slänga dem på bokbålen. Tack och lov missade bokbrännarna djurrättsboken! Så vad står det i den?
Ska man lyfta fram två grundläggande hållpunkter i Porfyros rika bok får det nog för det första bli att människor har en plikt att inte skada djur – därför att djur liksom människor kan lida. Att förneka detta är att helt enkelt bortse från grundläggande fakta och en form av fördomsfullhet. Men Porfyros stannar inte där. Djur, menar han, besitter förnuft, kan minnas och har ett språk. Att människor är oförmögna att förstå djurens språk beror inte på djuren (som ofta, påpekar Porfyros, lär sig att förstå människans språk), utan på tillkortakommanden hos människan.
För det andra lyfter Porfyros fram ett argument som diskuterats intensivt av nutida djurrättsfilosofer, nämligen argumentet från marginella fall. En del av Porfyros samtida menade att djur inte är lika duktiga som människan på att räkna, skriva, filosofera eller andra sysselsättningar kopplade till människans förnuft. Alltså, lyder argumentet, kan djur dödas och ätas. Porforys påpekar att det finns en hel del människor som inte heller kan dessa saker – och ingen skulle gå med på att dessa kan behandlas på samma sätt som djur. Alltså är argumentet bristfälligt.
Att läsa Porfyros bok är omtumlande. Den känns överväldigande modern och är filosofiskt sofistikerad. På många sätt föregriper boken den intensiva filosofiska debatt om djurs moraliska status som blommade upp under slutet av 1900-talet. Och som idag pågår vänner och familjemedlemmar emellan.
Återgick Firmus till vegetarianismen? Påverkades han av vännens långa brev? Kunde de två filosoferna återuppta sin vänskap eller var den ohjälpligt skadad?
Ingen vet. Det vi vet är att ”Om avhållsamhet från animalisk föda” nästan två tusen år senare fann andra uppskattande läsare. Som mer än gärna velat sitta till bords med Porfyros för att dela en animaliefri måltid.
Konstnären Eli Tistelö har skapat fantastiska målningar av personer som på olika sätt har stått upp för djuren. Varje målning har måtten 43 x 29 cm. Författaren Henrik Wig har skrivit gripande texter till varje person. Om du är intresserad av att köpa någon av dessa målningar vänligen kontakta [email protected]
Filosofen som skrev den första djurrättsboken
Någon gång på 200-talet överger en av filosofen Porfyros närmsta vänner, Firmus, sin vegetarianism och börjar äta djur. Porfyros blir förtvivlad. Han betraktar avhållsamhet från animalisk föda som något moralen och rättvisan kräver och som ett centralt element i hans icke-våldsliga världsåskådning. Med förhoppningen att Firmus ska komma på bättre tankar börjar Porfyros att skriva ett brev till sin vän. Han skriver och skriver, går igenom argument för argument. När han lägger ifrån sig pennan har han framför sig en detaljerad och systematisk genomgång av människans förpliktelser gentemot djur. På ett par hundra sidor. Idag betraktas Om avhållsamhet från animalisk föda som det första helgjutna djuretiska verket i historien.
Om Porfyros liv vet man inte särskilt mycket. Han var född i en liten by i nuvarande Libanon, studerade filosofi, grammatik och retorik i Aten och kom så småningom till Rom. I den eviga staden mötte han Plotinus, en av dåtidens mest inflytelserika tänkare. Porfyros anslöt sig till Plotinus lärjungeskara. De flesta var troligtvis, liksom mästaren, etiska vegetarianer; i biografin över sin lärare skriver Porfyros att Plotinus avvisade all medicin som innehöll animalier.
Plotinus tycks ha haft stort inflytande på Porfyros. När eleven drabbades av en djupgående depression och övervägde att ta sitt liv, rådde Plotinus honom att ta en time-out på Sicilien för att återfå sin mentala hälsa. Porfyros följde rådet, tillfrisknade och återvände efter fem år till Rom. I ett brev som fortfarande existerar kan man utläsa att han sent i livet gifte sig med änkan Marcella, en betydligt äldre kvinna som redan hade sju barn.
Bättre koll har man på Porfyros verk. Dessa vittnar om en intellektuell gigant. Porfyros skrev om Platon och Pythagoras, vad som under medeltiden blev ett standardverk om Aristoteles logik, fördjupade sig i språkvetenskap, musikteori, astrologi, matematik och religion. Han författade femton volymer (!) där han kritiserade kristendomen. Många av hans verk försvann i lågorna då kejsare och kyrka lät slänga dem på bokbålen. Tack och lov missade bokbrännarna djurrättsboken! Så vad står det i den?
Ska man lyfta fram två grundläggande hållpunkter i Porfyros rika bok får det nog för det första bli att människor har en plikt att inte skada djur – därför att djur liksom människor kan lida. Att förneka detta är att helt enkelt bortse från grundläggande fakta och en form av fördomsfullhet. Men Porfyros stannar inte där. Djur, menar han, besitter förnuft, kan minnas och har ett språk. Att människor är oförmögna att förstå djurens språk beror inte på djuren (som ofta, påpekar Porfyros, lär sig att förstå människans språk), utan på tillkortakommanden hos människan.
För det andra lyfter Porfyros fram ett argument som diskuterats intensivt av nutida djurrättsfilosofer, nämligen argumentet från marginella fall. En del av Porfyros samtida menade att djur inte är lika duktiga som människan på att räkna, skriva, filosofera eller andra sysselsättningar kopplade till människans förnuft. Alltså, lyder argumentet, kan djur dödas och ätas. Porforys påpekar att det finns en hel del människor som inte heller kan dessa saker – och ingen skulle gå med på att dessa kan behandlas på samma sätt som djur. Alltså är argumentet bristfälligt.
Att läsa Porfyros bok är omtumlande. Den känns överväldigande modern och är filosofiskt sofistikerad. På många sätt föregriper boken den intensiva filosofiska debatt om djurs moraliska status som blommade upp under slutet av 1900-talet. Och som idag pågår vänner och familjemedlemmar emellan.
Återgick Firmus till vegetarianismen? Påverkades han av vännens långa brev? Kunde de två filosoferna återuppta sin vänskap eller var den ohjälpligt skadad?
Ingen vet. Det vi vet är att ”Om avhållsamhet från animalisk föda” nästan två tusen år senare fann andra uppskattande läsare. Som mer än gärna velat sitta till bords med Porfyros för att dela en animaliefri måltid.
Konstnären Eli Tistelö har skapat fantastiska målningar av personer som på olika sätt har stått upp för djuren. Varje målning har måtten 43 x 29 cm. Författaren Henrik Wig har skrivit gripande texter till varje person. Om du är intresserad av att köpa någon av dessa målningar vänligen kontakta [email protected]