Peter Singer (1946-)
Filosofen som kickstartade den moderna djurrättsrörelsen
I början av 1970-talet existerade ingen djurrättsrörelse värd namnet. De organisationer som fanns var små och marginaliserade. Inte sällan var man så ointresserad av den viktigaste frågan, uppfödningen och konsumtionen av djur, att köttätande betraktades som fullt förenligt med värnandet om djur. Kraven som framfördes var inriktade på kosmetiska förändringar. Den grundläggande hållningen gentemot djur – att de finns till för människans skull – ifrågasattes aldrig. Över hundra år efter Darwin satt människan säkert i skapelsens krona. Vad om något kunde väcka djurrättsrörelsen ur denna Törnrosasömn? 1975 kom svaret: En bok. Den hette Djurens frigörelse.
Boken var skriven av Peter Singer, en australisk filosof med siktet inställt på att ta den akademiska filosofin ut på gatorna, närmare verkligheten. Av en händelse – Singer befann sig vid den här tiden i Oxford – hade han träffat en handfull studenter som av etiska skäl var vegetarianer. Singer slutade äta kött och började fundera på grunden för människans självpåtagna överhöghet och dess konsekvenser för djur.
Sällan har en bok fått ett sådant genomslag. De detaljerade beskrivningarna av djurens situation i den industriella djurhållningen och på laboratorier chockerade miljontals läsare. Den koncisa framställningen som tack vare det sakliga tonläget paradoxalt nog förstärkte bokens känslomässiga verkan, gjorde det omöjligt att avskriva författaren som oseriös eller obalanserad. Med närmast skrattretande enkla argument blottlade Singer hur de mänskliga attityderna gentemot djur inte var annat än sunkiga fördomar. Den unge filosofen gjorde det alla filosofer borde: tänkte klart och skrev så att alla fattade. Den moderna djurrättsrörelsen hade kickstartat.
I sin moraliska argumentation utgick Singer från en idé som var lätt att godta, nämligen idén om jämlik hänsyn till intressen. Djurs intressen av att slippa lidandet och ångesten på djurfabriker och laboratorier borde helt enkelt väga tyngre än triviala mänskliga önskningar att få njuta av skinkmackor och hamburgare. Att människor är bättre än djur på algebra eller på filosofi är i sammanhanget fullkomligt oväsentligt. Den enda relevanta egenskapen för att räknas är förmågan att lida. Singer skrev: ”Alla argument som anses bevisa människans överhöghet kan inte sudda ut detta faktum: i förmågan att lida är djuren våra jämlikar.”
Att bortse från djurens lidanden enbart för att de är djur är, menade Singer, ett uttryck för speciesism – en form av diskriminering nära besläktad med sexism och rasism. Termen var inte ursprungligen Singers, men det var i Djurens frigörelse som den fick sin fulla kraft. Den som avvisade diskriminering med utgångspunkt i kön och ras, borde rimligen fälla samma dom över arttillhörigheten. Det argumentet bet på många.
Djurens frigörelse gjorde i ett slag Peter Singer till en av världens mest omtalade och inflytelserika filosofer. Och bokens rykte har knappast minskat. Nya upplagor har ständigt sett dagens ljus. När TIME Magazine 2023 listade århundradets viktigaste fackböcker var den självskriven.
Efter en genomgripande omarbetning kom 2024 så en ny utgåva, nu med titeln Animal Liberation Now. I denna reviderade version lyfter Singer fram inte bara hur djurens situation på många sätt tragiskt nog har försämrats. Han visar också med all önskvärd tydlighet hur katastrofal animaliekonsumtionen är för miljön – och hur den riskerar att sprida nya virus långt farligare än COVID-19. Det finns oroväckande tendenser i samtiden på att djurrättsfrågan åter är på väg att slumra in. Kan den vitaliseras på ett liknande sätt som för femtio år sedan? Kan nya generationer läsare motiveras att ta parti för djuren? Potentialen finns där, utan tvivel.
År 2021 erhöll Peter Singer en av de finaste utmärkelserna en filosof kan få: The Berggruen Prize for Philosophy and Culture. Motiveringen talade om Singers ”inflytelserika och rigorösa arbete” inom den akademiska filosofin ”som en kraft för att förändra världen”. Äran åtföljdes av en prissumma på en miljon dollar. I enlighet med sin filosofiska övertygelse donerade Peter Singer rubbet till organisationer som hjälper människor i extrem fattigdom och som verkar för att reducera lidandet för offren inom det industriella djurutnyttjandet.
Konstnären Eli Tistelö har skapat fantastiska målningar av personer som på olika sätt har stått upp för djuren. Varje målning har måtten 43 x 29 cm. Författaren Henrik Wig har skrivit gripande texter till varje person. Om du är intresserad av att köpa någon av dessa målningar vänligen kontakta [email protected]
Filosofen som kickstartade den moderna djurrättsrörelsen
I början av 1970-talet existerade ingen djurrättsrörelse värd namnet. De organisationer som fanns var små och marginaliserade. Inte sällan var man så ointresserad av den viktigaste frågan, uppfödningen och konsumtionen av djur, att köttätande betraktades som fullt förenligt med värnandet om djur. Kraven som framfördes var inriktade på kosmetiska förändringar. Den grundläggande hållningen gentemot djur – att de finns till för människans skull – ifrågasattes aldrig. Över hundra år efter Darwin satt människan säkert i skapelsens krona. Vad om något kunde väcka djurrättsrörelsen ur denna Törnrosasömn? 1975 kom svaret: En bok. Den hette Djurens frigörelse.
Boken var skriven av Peter Singer, en australisk filosof med siktet inställt på att ta den akademiska filosofin ut på gatorna, närmare verkligheten. Av en händelse – Singer befann sig vid den här tiden i Oxford – hade han träffat en handfull studenter som av etiska skäl var vegetarianer. Singer slutade äta kött och började fundera på grunden för människans självpåtagna överhöghet och dess konsekvenser för djur.
Sällan har en bok fått ett sådant genomslag. De detaljerade beskrivningarna av djurens situation i den industriella djurhållningen och på laboratorier chockerade miljontals läsare. Den koncisa framställningen som tack vare det sakliga tonläget paradoxalt nog förstärkte bokens känslomässiga verkan, gjorde det omöjligt att avskriva författaren som oseriös eller obalanserad. Med närmast skrattretande enkla argument blottlade Singer hur de mänskliga attityderna gentemot djur inte var annat än sunkiga fördomar. Den unge filosofen gjorde det alla filosofer borde: tänkte klart och skrev så att alla fattade. Den moderna djurrättsrörelsen hade kickstartat.
I sin moraliska argumentation utgick Singer från en idé som var lätt att godta, nämligen idén om jämlik hänsyn till intressen. Djurs intressen av att slippa lidandet och ångesten på djurfabriker och laboratorier borde helt enkelt väga tyngre än triviala mänskliga önskningar att få njuta av skinkmackor och hamburgare. Att människor är bättre än djur på algebra eller på filosofi är i sammanhanget fullkomligt oväsentligt. Den enda relevanta egenskapen för att räknas är förmågan att lida. Singer skrev: ”Alla argument som anses bevisa människans överhöghet kan inte sudda ut detta faktum: i förmågan att lida är djuren våra jämlikar.”
Att bortse från djurens lidanden enbart för att de är djur är, menade Singer, ett uttryck för speciesism – en form av diskriminering nära besläktad med sexism och rasism. Termen var inte ursprungligen Singers, men det var i Djurens frigörelse som den fick sin fulla kraft. Den som avvisade diskriminering med utgångspunkt i kön och ras, borde rimligen fälla samma dom över arttillhörigheten. Det argumentet bet på många.
Djurens frigörelse gjorde i ett slag Peter Singer till en av världens mest omtalade och inflytelserika filosofer. Och bokens rykte har knappast minskat. Nya upplagor har ständigt sett dagens ljus. När TIME Magazine 2023 listade århundradets viktigaste fackböcker var den självskriven.
Efter en genomgripande omarbetning kom 2024 så en ny utgåva, nu med titeln Animal Liberation Now. I denna reviderade version lyfter Singer fram inte bara hur djurens situation på många sätt tragiskt nog har försämrats. Han visar också med all önskvärd tydlighet hur katastrofal animaliekonsumtionen är för miljön – och hur den riskerar att sprida nya virus långt farligare än COVID-19. Det finns oroväckande tendenser i samtiden på att djurrättsfrågan åter är på väg att slumra in. Kan den vitaliseras på ett liknande sätt som för femtio år sedan? Kan nya generationer läsare motiveras att ta parti för djuren? Potentialen finns där, utan tvivel.
År 2021 erhöll Peter Singer en av de finaste utmärkelserna en filosof kan få: The Berggruen Prize for Philosophy and Culture. Motiveringen talade om Singers ”inflytelserika och rigorösa arbete” inom den akademiska filosofin ”som en kraft för att förändra världen”. Äran åtföljdes av en prissumma på en miljon dollar. I enlighet med sin filosofiska övertygelse donerade Peter Singer rubbet till organisationer som hjälper människor i extrem fattigdom och som verkar för att reducera lidandet för offren inom det industriella djurutnyttjandet.
Konstnären Eli Tistelö har skapat fantastiska målningar av personer som på olika sätt har stått upp för djuren. Varje målning har måtten 43 x 29 cm. Författaren Henrik Wig har skrivit gripande texter till varje person. Om du är intresserad av att köpa någon av dessa målningar vänligen kontakta [email protected]