Målning och vykort
|
Affisch
|
Mahatma Gandhi är nog en av 1900-talets mest kända människor. Alla har läst om honom i skolan och sett bilderna; klädd i sandaler och enkel indisk sjal, med vandringsstav i handen och de karaktäristiska glasögonen långt ner på näsan. Många vet också att han under seklets första hälft genom passivt motstånd förde Indien till självständighet, och att han konsekvent tog parti för fattiga och förtryckta. Allt detta, inklusive Gandhis närmast övermänskliga psykiska styrka, har det skrivits hyllmeter om. Mindre känt är att Gandhi var etisk vegetarian och förespråkade djurrätt. Ickevåld, insisterade Gandhi, börjar alltid med vad som ligger på tallriken.
Gandhi växte upp som vegetarian. Men som ung åt han ibland, i hemlighet, ändå kött. Han trodde att förklaringen bakom de engelska kolonisatörernas styrka och de underkuvade indiernas svaghet var att britterna åt så mycket kött och indierna vegetabilier. Vändpunkten
kom 1888 när Gandhi åkte till London för att studera juridik. Här kom han i kontakt med den blomstrande vegetariska rörelsen.
De vegetariska restaurangerna som låg utspridda över staden blev hans andra hem. Han träffade dagligen andra vegetarianer, delade lägenhet med redaktören för tidskriften The Vegetarian och blev invald i styrelsen för Londons vegetariska sällskap. Så entusiastisk över sitt ställningstagande var Gandhi att han formgav en knapp med emblemet ”V” som blev medlemmarnas officiella kännetecken. I sin självbiografi pekar han särskilt ut läsningen av Henry Salts djurrättsbok ”A Plea for Vegetarianism” som avgörande: ”Från den dag jag läste boken blev vegetarianism ett medvetet val och spridningen av denna min mission.” När Gandhi lämnade London som legitimerad advokat den 12 juni 1891 uttryckte han tacksamhet över att ha träffat så många engelska vegetarianer.
Efter London övergav Gandhi aldrig den etiska vegetarianismen. Han menade att han ”hellre skulle dö” än att äta kött, att ”ett lamms liv är lika värdefullt som en människas”. Vegetarianismen var dessutom sammanvävd med det livsideal, icke-våld, som Gandhi
förkroppsligade.
Trots det nämns Gandhis vegetarianism sällan eller enbart som en kuriositet. Ett exempel bland många: I den fantastiska tretimmarsfilmen ”Gandhi” från början av 1980-talet finns inte en enda referens till Gandhis diet. Ett sådant förbiseende är olyckligt: Gandhis kamp mot förtryck innefattade i hög grad människans förtryck av djuren.
Nationens storhet
En nations storhet och dess moraliska framsteg kan bedömas av hur man behandlar sina djur. (Mahatma Gandhi)
Åk till ett slakteri
Det finns ett nära dig
Stå vid grindarna en timme eller två
Möt ögonen bakom gallren
Ta dig sedan till
närmsta mataffär
Sök upp kyldisken
Dröj framför förpackningarna
Mer behövs inte
Så lätt uppenbaras
i all sin glans
nationens storhet
Gandhi växte upp som vegetarian. Men som ung åt han ibland, i hemlighet, ändå kött. Han trodde att förklaringen bakom de engelska kolonisatörernas styrka och de underkuvade indiernas svaghet var att britterna åt så mycket kött och indierna vegetabilier. Vändpunkten
kom 1888 när Gandhi åkte till London för att studera juridik. Här kom han i kontakt med den blomstrande vegetariska rörelsen.
De vegetariska restaurangerna som låg utspridda över staden blev hans andra hem. Han träffade dagligen andra vegetarianer, delade lägenhet med redaktören för tidskriften The Vegetarian och blev invald i styrelsen för Londons vegetariska sällskap. Så entusiastisk över sitt ställningstagande var Gandhi att han formgav en knapp med emblemet ”V” som blev medlemmarnas officiella kännetecken. I sin självbiografi pekar han särskilt ut läsningen av Henry Salts djurrättsbok ”A Plea for Vegetarianism” som avgörande: ”Från den dag jag läste boken blev vegetarianism ett medvetet val och spridningen av denna min mission.” När Gandhi lämnade London som legitimerad advokat den 12 juni 1891 uttryckte han tacksamhet över att ha träffat så många engelska vegetarianer.
Efter London övergav Gandhi aldrig den etiska vegetarianismen. Han menade att han ”hellre skulle dö” än att äta kött, att ”ett lamms liv är lika värdefullt som en människas”. Vegetarianismen var dessutom sammanvävd med det livsideal, icke-våld, som Gandhi
förkroppsligade.
Trots det nämns Gandhis vegetarianism sällan eller enbart som en kuriositet. Ett exempel bland många: I den fantastiska tretimmarsfilmen ”Gandhi” från början av 1980-talet finns inte en enda referens till Gandhis diet. Ett sådant förbiseende är olyckligt: Gandhis kamp mot förtryck innefattade i hög grad människans förtryck av djuren.
Nationens storhet
En nations storhet och dess moraliska framsteg kan bedömas av hur man behandlar sina djur. (Mahatma Gandhi)
Åk till ett slakteri
Det finns ett nära dig
Stå vid grindarna en timme eller två
Möt ögonen bakom gallren
Ta dig sedan till
närmsta mataffär
Sök upp kyldisken
Dröj framför förpackningarna
Mer behövs inte
Så lätt uppenbaras
i all sin glans
nationens storhet