Min vän och aktivistkollega Jonas Lundström skrev en så bra och passande text på sin Patreon-sida att jag med hans tillåtelse delar den nedan. Tack Jonas!
Inte bara blir det allt fler djur som dödas på svenska slakterier – 118 miljoner individer 2024 – förra året ökade också köttätandet något (Jordbruksverket). Att trenden går i den riktningen hänger gissningsvis ihop med den ökande fascismen och reaktionen mot såväl klimatrörelsen som feminismen.
Som djurrättsligt sinnad är det förstås inte läge att ge upp, tvärtom blir det ännu viktigare att stå fast. Trots att jag inte anser att alla människor kan eller bör vara veganer menar jag att djurindustrins vara eller inte vara bör vara en central fråga som ingen borde bortse från. Klimatrörelsen har hittills i stor utsträckning försummat detta, men till och med motståndare mot djurrätts-tänkande och veganism skulle kunna enas om att djurindustrin är ett gigantiskt problem. Så ser det nämligen ut från en rad olika perspektiv:
– Djurens lidande. De flesta människor har någon form av omsorg om icke-mänskliga djur, samtidigt som de de flesta inte känner till, eller väljer att inte tänka på, det enorma lidande de utsätts för inom djurindustrin. Även om man tycker att ”kött är gött” och försvarar ”animalieproduktion” borde man, om man har alternativ, väga sin njutning mot det lidande och död ens kost orsakar.
– Landanvändning. Hälften av jordens beboeliga mark används för jordbruk, och en mycket stor del av av denna för kött- och mjölkproduktion (80 % enligt Our World in Data). Denna exploatering av jorden med tillhörande monokulturer är starkt bidragande till förlusten av vilda djur (73 % sen 1970!!!) och biologisk mångfald.
– Resursutnyttjande. Animalier kräver generellt sett enormt mycket mer resurser än vegetabilier. Om vi vill spara på jorden och motverka fattigdom är det rimligt att åtminstone minska animalieproduktionen.
– Klimatutsläpp. Enligt (FAO) kommer 14,5 % av de mänskliga klimatutsläppen från boskapssektorn, men siffran är osäker, och det finns forskning som pekat mot att det är en underskattning (här, här).
– Animalieproduktionen använder stora mängder miljögifter som blir ett hot mot djurs och människors hälsa, och antibiotika som driver på antibiotikaresistensen.
– Arbetsmiljö. Alla som ”unnar sig” eller njuter av kött borde ställa sig frågan om de själva skulle vara beredda att arbeta på ett slakteri. Det skulle snabbt knäcka köttnormen. Att systematiskt använda våld mot andra torde inte lämna någon opåverkad, och utöver vad man tvingas göra mot andra är arbetsmiljön på slakterier ofta vidrig – det är slamrigt, blodigt, farligt, och så vidare. (Kolla in veterinären Lina Gustafssons bok Rapport från ett slakteri, Ekobokeko nr. 26.)
– Pandemier. Det är nu allmänt känt att det finns starka kopplingar mellan pandemier och djurhållning. Ingen av oss uppskattade den senaste pandemin, antar jag. And there´s more to come.
Klimatrörelsen fokuserar ofta på fossila bränslen, och ropar slogans som ”just stop oil” och ”keep it in the ground”. Men det finns inget ”bara” med att stoppa oljan, vår civilisation drivs av fossila bränslen. Skulle vi stänga kranen direkt skulle samhället krascha och de flesta dö. Hur mycket man än vill vara revolutionär och stå upp mot utsugning och förtryck är detta därför tyvärr något vi måste fasa ut över tid. Med djurindustrin förhåller det sig något annorlunda, här kan vi snabbt göra en insats. Dessutom är det enkelt att direkt göra något själv. Djurindustrin går exempelvis, till skillnad från olja, att bojkotta. Det finns utöver detta en pedagogisk finess i att ge sig på djurindustrin. Människans maktposition på planeten är en motor för de multipla kriser som är över oss. Att vi accepterar utnyttjande och våld mot icke-mänskliga djur som något helt normalt är en nyckelaspekt i detta. Att ge sig på djurindustrin signalerar att vi vill ha och behöver en annan värld. Med allt detta i bakhuvudet är det hög tid att flytta upp den här frågan på agenda. Krossa djurindustrin, denna helvetiska dödsmaskin!
Inte bara blir det allt fler djur som dödas på svenska slakterier – 118 miljoner individer 2024 – förra året ökade också köttätandet något (Jordbruksverket). Att trenden går i den riktningen hänger gissningsvis ihop med den ökande fascismen och reaktionen mot såväl klimatrörelsen som feminismen.
Som djurrättsligt sinnad är det förstås inte läge att ge upp, tvärtom blir det ännu viktigare att stå fast. Trots att jag inte anser att alla människor kan eller bör vara veganer menar jag att djurindustrins vara eller inte vara bör vara en central fråga som ingen borde bortse från. Klimatrörelsen har hittills i stor utsträckning försummat detta, men till och med motståndare mot djurrätts-tänkande och veganism skulle kunna enas om att djurindustrin är ett gigantiskt problem. Så ser det nämligen ut från en rad olika perspektiv:
– Djurens lidande. De flesta människor har någon form av omsorg om icke-mänskliga djur, samtidigt som de de flesta inte känner till, eller väljer att inte tänka på, det enorma lidande de utsätts för inom djurindustrin. Även om man tycker att ”kött är gött” och försvarar ”animalieproduktion” borde man, om man har alternativ, väga sin njutning mot det lidande och död ens kost orsakar.
– Landanvändning. Hälften av jordens beboeliga mark används för jordbruk, och en mycket stor del av av denna för kött- och mjölkproduktion (80 % enligt Our World in Data). Denna exploatering av jorden med tillhörande monokulturer är starkt bidragande till förlusten av vilda djur (73 % sen 1970!!!) och biologisk mångfald.
– Resursutnyttjande. Animalier kräver generellt sett enormt mycket mer resurser än vegetabilier. Om vi vill spara på jorden och motverka fattigdom är det rimligt att åtminstone minska animalieproduktionen.
– Klimatutsläpp. Enligt (FAO) kommer 14,5 % av de mänskliga klimatutsläppen från boskapssektorn, men siffran är osäker, och det finns forskning som pekat mot att det är en underskattning (här, här).
– Animalieproduktionen använder stora mängder miljögifter som blir ett hot mot djurs och människors hälsa, och antibiotika som driver på antibiotikaresistensen.
– Arbetsmiljö. Alla som ”unnar sig” eller njuter av kött borde ställa sig frågan om de själva skulle vara beredda att arbeta på ett slakteri. Det skulle snabbt knäcka köttnormen. Att systematiskt använda våld mot andra torde inte lämna någon opåverkad, och utöver vad man tvingas göra mot andra är arbetsmiljön på slakterier ofta vidrig – det är slamrigt, blodigt, farligt, och så vidare. (Kolla in veterinären Lina Gustafssons bok Rapport från ett slakteri, Ekobokeko nr. 26.)
– Pandemier. Det är nu allmänt känt att det finns starka kopplingar mellan pandemier och djurhållning. Ingen av oss uppskattade den senaste pandemin, antar jag. And there´s more to come.
Klimatrörelsen fokuserar ofta på fossila bränslen, och ropar slogans som ”just stop oil” och ”keep it in the ground”. Men det finns inget ”bara” med att stoppa oljan, vår civilisation drivs av fossila bränslen. Skulle vi stänga kranen direkt skulle samhället krascha och de flesta dö. Hur mycket man än vill vara revolutionär och stå upp mot utsugning och förtryck är detta därför tyvärr något vi måste fasa ut över tid. Med djurindustrin förhåller det sig något annorlunda, här kan vi snabbt göra en insats. Dessutom är det enkelt att direkt göra något själv. Djurindustrin går exempelvis, till skillnad från olja, att bojkotta. Det finns utöver detta en pedagogisk finess i att ge sig på djurindustrin. Människans maktposition på planeten är en motor för de multipla kriser som är över oss. Att vi accepterar utnyttjande och våld mot icke-mänskliga djur som något helt normalt är en nyckelaspekt i detta. Att ge sig på djurindustrin signalerar att vi vill ha och behöver en annan värld. Med allt detta i bakhuvudet är det hög tid att flytta upp den här frågan på agenda. Krossa djurindustrin, denna helvetiska dödsmaskin!
Jonas med flera blockerar ett slakteri under 2024
RSS Feed