VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ETT ÅR FÖR DJUREN 2020
2020 har varit det sjätte året med projektet Ett år för djuren. Som för alla andra personer har året präglats en hel del av coronakrisen. Det har blivit ganska många inställda aktiviteter och mer arbete hemma. Lyckligtvis är mitt djurättsprojekt flexibelt! Det finns så mycket jag kan göra hemifrån att jag inte har behövt göra mindre djurrättsarbete, bara annorlunda.
Även om detta specifika projekt drivs av mig själv (Martin Smedjeback), så är mitt arbete för djuren långt ifrån ett soloprojekt. Under detta år, liksom de andra åren, har jag haft förmånen att arbete med otroliga aktivister! Förutom mina djurrättskollegor så skulle detta projekt varit omöjligt utan er som har valt att ekonomiskt stödja mitt djurrättsarbete – så varmt tack till er också! Nedan är en sammanfattning av mitt senaste år för djuren med några av de saker som har gjorts inom projektets ramar under 2020. Text i blått nedan länkar dig vidare till händelserna som det pratas om i texten, i de flesta fall videoklipp.
2020 har varit det sjätte året med projektet Ett år för djuren. Som för alla andra personer har året präglats en hel del av coronakrisen. Det har blivit ganska många inställda aktiviteter och mer arbete hemma. Lyckligtvis är mitt djurättsprojekt flexibelt! Det finns så mycket jag kan göra hemifrån att jag inte har behövt göra mindre djurrättsarbete, bara annorlunda.
Även om detta specifika projekt drivs av mig själv (Martin Smedjeback), så är mitt arbete för djuren långt ifrån ett soloprojekt. Under detta år, liksom de andra åren, har jag haft förmånen att arbete med otroliga aktivister! Förutom mina djurrättskollegor så skulle detta projekt varit omöjligt utan er som har valt att ekonomiskt stödja mitt djurrättsarbete – så varmt tack till er också! Nedan är en sammanfattning av mitt senaste år för djuren med några av de saker som har gjorts inom projektets ramar under 2020. Text i blått nedan länkar dig vidare till händelserna som det pratas om i texten, i de flesta fall videoklipp.
Save-rörelsen
I föreningen Save Movement Sverige har det inte hänt lika mycket som under 2019, delvis för att vi på grund av coronaviruset fått ha färre aktiviteter. Årsmötet hade vi digitalt och vi fick tyvärr ställa in det nationella höstmöte som var planerat för november. Men arbetet med vigiler och andra aktiviteter ute i lokalgrupperna har ändå fortsatt. Som (oavlönad) ordförande har jag koordinerat vårt styrelsearbete med möte varannan vecka. Vi har arrangerat en workshop om hållbar aktivism, en om intersektionalitet och en på temat klimatprat med Vardagens civilkurage – alla tre på nätet. Det har funnits tillfällen när det varit allt för nära att Save-aktivister blivit påkörda under vigiler. Vi gjorde en video om detta för att försöka lyfta problemet. Linköping Animal Save var utställare på vegomässan Linköping Vego i februari precis innan corona slog till.
Den längsta vigilen under året hade Kristianstad Pig Save under fem dagar i juli. Linköping Animal Save körde en tre dagar lång vigil i juni och Öland Chicken Save och Kalmar Animal Save körde endagsvigiler dagarna efter varandra. Jag hade förmånen att kunna delta på alla dessa. Det var första gången jag var på kycklingslakteriet på Öland som är Sveriges nästa största med cirka 100 000 individer som dödas varje dag. I år var också första gången jag var vid slakteriet Siljans chark i Rättvik tillsammans med Animal Save Dalarna. Vid en vigil med Linköping Animal Save i oktober hade vi med oss Alexandra Andersson, som är svensk-rysk med 112 000 prenumeranter på hennes Youtube-kanal.
I föreningen Save Movement Sverige har det inte hänt lika mycket som under 2019, delvis för att vi på grund av coronaviruset fått ha färre aktiviteter. Årsmötet hade vi digitalt och vi fick tyvärr ställa in det nationella höstmöte som var planerat för november. Men arbetet med vigiler och andra aktiviteter ute i lokalgrupperna har ändå fortsatt. Som (oavlönad) ordförande har jag koordinerat vårt styrelsearbete med möte varannan vecka. Vi har arrangerat en workshop om hållbar aktivism, en om intersektionalitet och en på temat klimatprat med Vardagens civilkurage – alla tre på nätet. Det har funnits tillfällen när det varit allt för nära att Save-aktivister blivit påkörda under vigiler. Vi gjorde en video om detta för att försöka lyfta problemet. Linköping Animal Save var utställare på vegomässan Linköping Vego i februari precis innan corona slog till.
Den längsta vigilen under året hade Kristianstad Pig Save under fem dagar i juli. Linköping Animal Save körde en tre dagar lång vigil i juni och Öland Chicken Save och Kalmar Animal Save körde endagsvigiler dagarna efter varandra. Jag hade förmånen att kunna delta på alla dessa. Det var första gången jag var på kycklingslakteriet på Öland som är Sveriges nästa största med cirka 100 000 individer som dödas varje dag. I år var också första gången jag var vid slakteriet Siljans chark i Rättvik tillsammans med Animal Save Dalarna. Vid en vigil med Linköping Animal Save i oktober hade vi med oss Alexandra Andersson, som är svensk-rysk med 112 000 prenumeranter på hennes Youtube-kanal.
Veganfamiljen
Under året har jag jobbat vidare med Veganfamiljen som fortsätter att i hög takt jobba för djuren. De delar med sig av sitt arbete på Facebook, Instagram (där de framför allt delar deras underbara mat) och Youtube. Ibland är vi ute och gör videos tillsammans. Ofta gör de videos själva men jag assisterar där jag kan. Jag vill gärna särskilt nämna två videos vi släppte under året där de och jag samarbetade nära. Det var när vi besökte en grisgård och en mjölkgård på studiebesök. Vi fick till unika samtal med bönder på kameran med en ärlighet man ofta inte annars träffar på. Under december publicerade Veganfamiljen en julkalender med 24 personer som gav sina bästa djurrättstips och jag hjälpte till med teknisk support.
Veganfamiljen var med på Linköping vego och höll sitt första föredrag om sin resa till veganismen som jag filmade. Veganfamiljen arrangerade ett jättefint djurrättsläger även i år där vi filmade alla föredragen. Jag har hjälpt dem att fixa deras egen patreonsida så att de kan få lite ekonomisk hjälp för deras viktiga arbete.
Slakteriinspektionen
Den 5 februari blockerade Slakteriinspektionen Skövde slakteri (ovan). I samband med aktionen låste vi också både portarna in till slakteriet. Ingen åtalades för aktionen. Under november 2019 blockerade vi också Linköpings slakteri. Trots att vi var många på aktionen så var det endast en, Saga Pålsson, som åtalades och dömdes den 29 april för egenmäktigt förfarande efter att hon satt på ett lås på en av portarna. De drygt 11 000 kronorna hon blev dömd till i böter samlades snabbt ihop från individer som ville hjälpa till. Nio stycken av oss i Slakteriinspektionen som gick in på Borås slakteri har nu blivit kallade till rättegång: den 13 januari 2021. Där kommer vi att berätta varför vi tycker att det är nödvändigt att några visar insidan på slakterierna så att fler får se djurindustrins baksida.
Ett minneskort med videos från när vi under 2019 var inne på Borås slakteri låg på en polisstation. Under sommaren lyckades vi få tillbaks det. Det visade sig innehålla de starkaste scener jag har sett från ett slakteri som Michelle Berghäll filmade och som jag redigerade.
Total insyn
Den 10 maj var vi en grupp som gick in på en äggfabrik. Det var den fjärde aktionen som skedde inom kampanjen #totalinsyn. Där dokumenterade vi situationen för hönorna som lever så trångt i burarna att de inte ens kan lyfta på vingarna. Vi befriade också 24 hönor därifrån. De lever nu i ett kärleksfullt hem. Vi har ännu inte hört om vi är åtalade för denna aktion. Total insyn har också börjat med manifestationer på stan av vilka jag har varit med på en och har bildat en förening. Vi har också startat med planeringsmöten via nätet.
Tomma burar
Denna aktionsgrupp var mest aktiv under 2015 och 2016. Men i april var det rättegång för Natanael och Lycke som befriade fyra kaniner 2018. För stöld blev de dömda till villkorlig dom och dagsböter på sammanlagt 10 000 kr, vilket samlades ihop av folk som vill stötta djurfritagningen.
Sambandscentralen
Den 21 oktober samlades ett sextiotal deltagare i Linköping för det som antagligen är Sveriges största slakteriblockad, se aktionsvideon ovan. Under några timmar blockerade vi vid flera tillfällen ingångarna till slakteriet. Sambandscentralen är ingen ny organisation eller kampanj utan endast ett namn för att samla olika individer och organisationer som tillsammans blockerade ett slakteri. Under blockaden blev jag och en annan misstänkta för brott mot ordningslagen för att vi inte sökt polistillstånd för manifestationen. Ingen annan fick någon misstanke om något brott. Blockaden gick bra men i jämförelse med andra slakteriblockader var polisen betydligt aggressivare än tidigare.
Ljud för djuren
Under året släpptes boken Varför vi älskar hundar, äter grisar och klär oss i kor inom projektet Ljud för djuren. Nu finns den tillsammans med Djurens förintelse och Jordens herrar att laddas ned gratis på Spotify, via Itunes och Acast. Ljud för djuren finns på Facebook och på Instagram. Den drivande kraften bakom projektet är Markus Tufvesson. Jag har hjälpt till på ett hörn. Den 1 januari 2021 släpps Djurens frigörelse av Peter Singer som ljudbok på Ljud för djuren. Denna bok har beskrivits som djurrättsrörelsens bibel och var det som fick mig att sluta äta kött för drygt 20 år sedan. Ovan är en intervju jag gjorde med Markus i år.
Manifestationer
Corona har gjort att det blivit färre djurrättsmanifestationer för mig detta år men det har ändå blivit en hel del. I de flesta fall har jag tagit på mig att fotografera och/eller att filma dem, mer och mer med livestreaming på Facebook. Vid två tillfällen under våren var vi några som stod utanför Arlas kontor i Solna för att uppmana dem att växla om till växtbaserade drycker. I maj och september var vi en grupp som på ett liknande sätt besökte LRFs, Lantbrukarnas riksförbunds, huvudkontor för att uppmana dem att stödja växtbaserat och sluta med att utnyttja och döda djur. När riksdagen öppnade i september var Animal Rebellion där och krävde växtbaserat för klimatet. Jag befann mig bakom kameran. I slutet av september satte Arla upp ett enormt mjölkpaket på Stureplan. Vi var några som besökte den och hade även en manifestation när de hade tagit bort paketet. Djurrättsalliansen arrangerade under året många manifestationerna mot djurförsök och särskilt för de fem aporna på Karolinska institutet (KI) som har använts i många år i försök. Jag var med en gång vid KI och vid ytterligare en manifestation på Östermalm. En så kallad disruption blev det i somras efter djurrättslägret med Veganfamiljen då vi gick in på en Ica-affär i Vimmerby där vi sjöng och höll tal. Jag var som vanligt bakom kameran. Vid ett par tillfällen har jag varit med på Glass Walls i Stockholm som Active Vegans Sweden, där vi står med videoskärmar som visar djurindustrin samt pratar med förbipasserande. Den 2 oktober deltog jag i den globala kampanjen Fast Against Slaughter genom att inte äta något på 24 timmar.
Föredrag och workshops
Även detta år har det blivit ett antal föredrag och workshops, men många har flyttat till nätet. Jag var med via min dator på en livsåskådningsdag på en högstadieskola på temat Är det rätt att äta djur? Också via nätet höll jag ett föredrag för Animal Resistance University med titeln Civil Disobedience for Empty Cages. För Direct Action Everywhere Stockholm höll jag, även detta via datorn, föredraget The Power of Nonviolence. Om inte corona hade slagit till hade jag som vanligt åkt till IARC, International Animal Rights Conference, i Luxemburg. Nu flyttade konferensen till internet och där höll jag ett föredrag om media och ett om att jobba mot slakterier (se ovan). Två gånger höll jag föredrag på en fysisk plats, i Mora och på Veganfamiljens djurrättsläger på Lilla Sverigebyn. Båda gångerna var det föredraget Varför vi älskar hundar, äter grisar och klär oss i kor. I Mora blev det uppmärksammat av media eftersom den lokala LRF-ordförande ringde studieförbund och folkhögskolan där föredrag skulle hållas för att försöka att avstyra det hela. Dessbättre lyckades de inte att stoppa föredraget. Och istället för att diskussionen kring djur tystades ner blev den ännu mer uppmärksammad i och med artiklar i flera lokala och regionala tidningar.
Jag skulle gärna fortsätta att hålla både föredrag och workshops under 2021 i den mån corona-situationen tillåter det. Särskilt på gymnasieskolor tror jag att det kan vara effektivt, dels för att de har en ålder där man fortfarande är öppen för nya intryck och dels för att det finns potential att samla många människor vid ett och samma tillfälle. Tipsa gärna om att det går att bjuda in mig som föreläsare/workshopsledare genom att hänvisa till del på hemsidan där jag erbjuder föredrag.
Skrivande
Under året har jag skrivit omkring 20 unika insändare och debattartiklar (här är några av dem). Vid flera tillfällen publicerades samma insändare i flera tidningar. En av de mest publicerade insändarna under året var när jag skrev om köttindustrins koppling till pandemier. När jag skrev i Skaraborgs Allehanda om Arlas nya djurskyddsprogram så ledde det till ett replikskifte där jag fick in tre stycken insändare i samma tidning: 1. Det nya kolivet. 2. Är det extremt att dricka komjölk? 3. Låt oss stå på egna ben och odla våra drycker Jag har inte skrivit så mycket på projektets egen hemsida, fyra blogginlägg har det blivit under året.
Ibland funderar jag på vad jag skulle ha jobbat med om jag levt ett annat liv och tänker då ofta på journalist. Under året har jag fortsatt att skriva för djurrättstidningen Anlib med rubrikerna Låste Scan – nu väntar böter, ”Kött måste bli omodernt” och Brutala försök i djurrättsthriller. Inför aktioner och nya kampanjer har jag oftast skrivit pressmeddelande, 10 stycken verkar det ha blivit under året.
Filmning
Jag har publicerat 53 videos på min Youtube-kanal för Ett år för djuren under året. Under året har jag gått från 702 till 951 prenumeranter på min Youtube-kanal. Totalt har det blivit 153 000 visningar på min egen Youtube-kanal under året. Jag har gjort en spellista med mina bästa videos under året. Den mysigaste filmningen var när jag fick umgås med fria får i Skåne (se ovan). Jag jobbar även med video på andra Youtube-kanaler tillsammans med andra, till exempel för Save Movement Sverige och Veganfamiljens Youtube-kanal. På min Facebook-sida kallad "Martin Smedjeback - djurrättsaktivist" har jag publicerat 58 videos under 2020. Den video där som har fått flest visningar där är en livesändning från manifestationen Glass Walls med Active Vegans med drygt 11 000 visningar. Min längsta video, antagligen någonsin, var när jag i mitt hem gjorde en corona-manifestation. Under två timmar satt jag på en yta motsvarade den en vuxen gris har i industrin och pratade bland annat om argument för att stå upp för djuren och civil olydnad för djuren. Min kanske mest speciella video är den som handlade om när jag trotsade slakteriets linje i Linköping och ville bli gripen tillsammans med min kompanjon Jonas. Från min personliga Facebook-sida har jag under året publicerat 19 videos som handlar om djurrätt. Mitt största videoprojekt någonsin gjorde jag detta år med min djurrättsliga julkalender som jag kallade En jul för djuren. Den består av en video per dag från 1-24 december där jag pratar om allt från slakteriblockader och fototips till kärlek och motion. Ni kan kolla på dem i efterhand på spellistor på Youtube och Facebook. Även när det gäller Facebook har jag filmat och redigerat videos som har lagts upp på andra organisationers och gruppers Facebook-sidor som till exempel Slakteriinspektionen och Total insyn.
Länge har jag tänkt att det skulle vara bra att gå ut på stan och intervjua slumpvis utvalda personer om djurrättsliga frågor. Det blev av detta år i samarbete med Anlib när vi pratade med folk om att förbjuda slakterier och om det är rätt att dricka komjölk. En av mina favoritaktiviteter är att intervjua kunniga och inspirerande personer. Det har jag haft tillfälle att göra flera gånger under året. Den mest långväga intervjupersonen var etologen och veganen Jonathan Balcombe som jag fick chans att intervjua när han var på besök i Linköping.
Fotografering
Att ta foto på djurrätts/veganism-relaterad verksamhet är något jag fortsatt med. Bilderna har framför allt delats via min personliga Facebook-sida, min aktivistsida på Facebook och på Instagram. Jag har också tagit många foton som djurrättsorganisationer och andra har använt i sina kanaler.
Sociala medier
Under året har jag flitigt använt Facebook för att sprida djurrättsaktiviteterna inom projektet och annat djurrättsrelaterat material. Det som är nytt för i år är att jag har sänt många fler livesändningar vid manifestationer. Framför allt har jag använt min personliga Facebook-sida och Facebook-sidan Martin Smedjeback - djurrättsaktivist. Jag har även varit aktiv admin på Facebook-sidorna för Save Movement Sverige/Animal Save Sweden, Veganfamiljen och Slakteriinspektionen. Jag har aldrig varit så aktiv på Instagram som jag har varit detta år men det har ändå inte blivit lika många inlägg som på Facebook.
Djurrättscoachning och strategiska samtal med djurrättsaktivister
Mycket av det som nämnts ovan är sådant arbete som syns utåt. Men under året har det blivit en hel del som inte är synligt men som jag ändå tror kan vara värdefullt. Det kan vara allt från att svara på elevers och studenters frågor om aktivism och djurrätt till att ge tips och stöd till aktivister. Under året har jag haft några enskilda samtal med personer som vill bolla tankar om hur de kan forma sina liv så att de innehåller ett hållbart, större och långsiktigt engagemang för djuren. Vi har också pratat om vilka metoder som passar just dem att jobba med och vad som behövs i djurrättsrörelsen. Jag har också gett mer praktisk hjälp som feedback på insändare och tips om hur man kan skriva bra pressmeddelande. Min ambition är att se andra aktivisters gåvor och peppa dem till att använda dessa på bästa sätt. Alla behöver coachning, så även jag. Jag lär mig otroligt mycket i samtal med andra aktivister, som med den rysk-svenska Youtubern Alexandra Andersson ovan.
Slutligen
Vi behöver bli fler som ägnar mer tid och kraft åt att kämpa för djuren och att stödja andra som gör detta. Vi behöver också kontinuerligt bli bättre på hur vi ägnar oss åt ett engagemang som är hållbart i längden. Jag har en fortsatt tro på att vi genom fredlig aktivism kommer att nå ett samhälle där djur inte längre dödas för våra gommars skull. Min förhoppning är att jag genom mitt projekt i det lilla bidrar till detta mål.
Jag ser fram emot att jobba med många engagerade personer under de kommande åren - kanske även med dig som läser det här? Hör gärna av dig om du har idéer på saker du vill göra eller hur jag ska kunna jobba bättre för djuren ([email protected]).
p.s. Kolla gärna även vad jag gjorde med projektet år 2015, 2016, 2017, 2018 och 2019.